# ID: svediakorp-gov413800
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,265
# sentences: 63
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, ärade ledamöter!
Vi är fast övertygade om att artikel 191 i fördraget innehåller en viktig princip.
Jag citerar: " Politiska partier på europeisk nivå är viktiga som en integrationsfaktor inom unionen.
De bidrar till att skapa ett europeiskt medvetande och till att uttrycka unionsmedborgarnas politiska vilja. "
Om det är så, om de europeiska partierna skall spela den roll som tilldelats dem, måste de under öppna och genomblickbara former få en stadig och legitim grund och de medel som krävs för deras arbete.
Det är en sammanfattning av motiveringen för det förslag till förordning om finansieringen av de europeiska politiska partierna som vi diskuterar i dag.
Jag vill först och främst rikta ett varmt tack till fru Schleicher för hennes utmärkta arbete.
Dessutom vill jag som företrädare för kommissionen även tacka de medverkande från de övriga utskotten för deras ändringsförslag, i synnerhet Marinho från utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden och Costa Neves från budgetutskottet.
Jag vill även kort ta upp frågan om den rättsliga grunden för förslaget och just med tanke på gårdagens debatt poängtera igen att kommissionen som fördragens väktare naturligtvis ingående har prövat vilken den rättsliga grunden är och kan vara.
Artikel 191 är i Maastrichtfördragets version endast av fastställande karaktär och den innehåller inga konkreta bestämmelser som skulle göra det möjligt att utfärda de regler som krävs.
Vi tog fasta på den kraftiga uppmaning som förra året riktades mot oss efter revisionsrättens rapport där vi kritiserades för de metoder som vi fram till dess hade tillämpat, nämligen uppmaningen att hitta metoder och lösningar i form av en solid rättslig grund.
Vi har som ni vet bestämt oss för ett tvåspårigt förfarande.
Det första spåret, som ledde till framgång i Nice, innebar att en konkret bestämmelse infördes i artikel 191 så att vi i framtiden kan anta en rättsakt om finansiering av de europeiska politiska partierna med ett kvalificerat majoritetsbeslut och i ett medbeslutandeförfarande.
Samtidigt har vi föreslagit övergångsbestämmelser mot bakgrund av artikel 308.
Det är en solid rättslig grund för detta förslag.
Vi har i det sammanhanget stärkts genom den politiska signal som gavs i Nice på högsta politiska nivå.
Vi gläds över att även parlamentets utskott för rättsliga frågor och den inre marknaden stöder tanken på övergångsbestämmelser mot bakgrund av artikel 308.
Kommissionen har i sitt förslag försökt att följa två principer.
För det första har vi i definitionen av de europeiska partierna velat lämna spelrum och plats för utveckling.
Samtidigt gällde det att fastställa en demokratisk minimistandard och minimikrav på den europeiska representativiteten och garantera en maximal insyn vid finansieringen.
Beträffande definitionen av de europeiska partierna vill jag klart och tydligt påpeka att de europeiska partierna absolut inte är tvungna att följa en viss Europapolitisk riktning, däremot måste värden som demokrati, rättsstatlighet och respekt för de grundläggande rättigheterna bevaras.
Det framgår av de ändringsförslag som från början lades fram i utskottet för konstitutionella frågor att det råder vitt skilda uppfattningar om exakt hur principerna om finansieringen skall förverkligas.
Kommissionen har försökt uppnå ett samförstånd och finna en medelväg.
Jag vill ta upp de viktigaste ändringsförslagen som har lagts fram för parlamentet.
Vi håller med om att en koppling bör finnas till stadgan om de grundläggande rättigheterna.
Vi delar också uppfattningen att de europeiska politiska partierna skall vara juridiska personer.
Vi välkomnar vidare en ökad insyn eller närmare bestämt en omfattande insyn vad gäller privata bidrag till partierna, det vill säga att bidragen uppges.
Vi anser också att de ändringsförslag som tillåter att parlamentet mot ersättning från partierna ställer sina tjänster till förfogande är värda att diskutera.
Hur som helst kan garanteras att en partifinansiering inte kommer att ske i det fördolda igen.
Vi måste hitta de rätta bestämmelserna för detta.
Angående frågan om representativiteten, det vill säga i hur många medlemsstater det skall finnas företrädare i parlamenten och om dessa måste ha uppnått ett visst valresultat, anser vi att vårt förslag om kraven är ett väl avvägt förslag och vi står fast vid det.
Låt mig få påpeka att kommissionen efter långa diskussioner uttryckligen har valt en absolut och ingen relativ siffra, det vill säga inte en tredjedel eller en fjärdedel, eftersom det i utvidgningsprocessen naturligtvis skulle leda till frågan om vad som händer om man i samband med utvidgningsprocessen har olika siffror under en mandatperiod.
Skulle då en anpassning göras varje gång?
Vad innebär en fjärdedel om antalet är 21 eller 23 medlemsstater?
Det innebär att det ständigt skulle krävas specialbestämmelser.
Av den anledningen föreslår vi uttryckligen talet 5.
Vi ansåg att det lämpliga förfarandet är ett av parlamentet oberoende biläggande av tvister beträffande uppfyllandet av villkoren i artikel 1, det vill säga uppfyllandet av kriterierna för europeiska partier.
Det är dock en fråga för politisk bedömning där vi kan anta parlamentets ståndpunkt, det vill säga godta ändringsförslag 13.
Ändringsförslag 22 om förordningens giltighetstid kan vi inte godta.
Två ändringsförslag ser vi som problematiska ur rättslig och konstitutionell synpunkt.
Det ena är ändringsförslag 16 som skulle innebära ett förbud mot donationer från offentligt ägda företag.
Bortsett från problemen med en avgränsning anser vi att det mot bakgrund av artikel 295 är svårt att rättsligt motivera ett sådant förbud på europeisk nivå.
För det andra ställer sig kommissionen mycket tveksam till ändringsförslag 21 om ekonomiska sanktioner.
Vi kan godta den andra meningen " Felaktigt erhållna bidrag skall betalas tillbaka. "
Jag vill dock påpeka att det är en ren upprepning av normala budgetbestämmelser.
Vi har inget att invända mot de principer som nämns i första meningen, men förfarandet i sig är olämpligt.
Bidrag kommer att utgå från kommissionen enligt de vanliga reglerna.
Artikel 274 ger varken rådet eller parlamentet möjlighet att bidra till budgetens genomförande.
Uttrycket " lämpliga ekonomiska sanktioner " som ändringsförslaget innehåller är för vagt och skulle leda till rättsliga problem.
Av de ändringsförslag som har antagits i utskottet kan kommissionen godkänna följande: 1, 2, 3, ändringsförslag 5 (första meningen), 6, 7, 9, 10, 11, 12, 13, 15, 17 (delvis), 18, 19, 20 och 21 (delvis).
Beträffande de ändringsförslag som har lämnats direkt till kammaren kan kommissionen godkänna ändringsförslagen 23, 31, 32, 34, 37, 56, 58 och 62.
Ändringsförslagen 33 eller 46 eller 57 som handlar om samma sak är - som redan påpekats - värda att diskutera.
Jag vill dock än en gång nämna riskerna i samband med dessa.
Bara en kort kommentar angående giltighetstiden.
Kommissionen har föreslagit att förordningen skall upphöra att gälla vid utgången av det andra budgetåret.
Varför en sådan provisorisk lösning?
Jag kan åter påpeka att det handlar om att i nästa förordning dra nytta av de erfarenheter vi har gjort under två år.
Frågan om finansieringen av partierna är ett politiskt känsligt område.
Just av den anledningen är det viktigt att den diskuteras och regleras under genomblickbara och öppna former.
Kommissionen hoppas att vi mycket snart kommer att förfoga över sådana genomblickbara bestämmelser.
Det är i demokratins intresse.
Det ligger i demokratins, i gemenskapsdemokratins intresse.
(Applåder)
