# ID: svediakorp-gov413777
# author: Schleicher (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-17
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,054
# sentences: 56
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman, mina damer och herrar!
Jag beklagar att en rad sammanträden äger rum samtidigt, när det här rör sig om en fråga som i själva verket angår hela parlamentet.
Partierna är grunden för demokratin.
En demokrati är otänkbar utan partier som i idealfallet kämpar för de bästa idéerna för statens och samhällets välbefinnande.
Europeiska unionens 15 medlemsstater styrs i dag av demokratiska statsbildningar, det vill säga av regeringar med olika partipolitiska sammansättningar.
Det har vi anledning att sätta värde på som medborgare i de demokratiskt styrda medlemsstaterna, det har vi anledning att som européer vara stolta över.
Många undrar om vi verkligen behöver en europeisk partistadga.
Europaparlamentet är den enda institutionen i Europeiska unionen som har legitimerats genom direkta fria val.
Europaparlamentet fungerar också som vågskål för de europeiska partierna.
Samarbetet i grupperna kräver att partierna håller närmare kontakt sinsemellan och med partiet i hemlandet.
På det viset växer nya internationella partistrukturer och europeiska partier fram med tiden.
Jag vill bara påpeka att Europeiska folkpartiet finns sedan 1976, Europas socialdemokratiska partiet sedan 1992 och Europeiska liberala, demokratiska och reformistiska partiet sedan 1993 och sedan 1993 även European Greens.
Om den information jag har fått är riktig har ytterligare två europeiska partier grundats sedan dess, något som innebär att det numera finns minst sex europeiska partier.
Partilandskapet är inte särskilt överskådligt.
Antalet partier som är representerade i de nationella parlamenten varierar kraftigt mellan de olika medlemsstaterna.
Våra 626 ledamöter i Europaparlamentet kommer trots allt från 130 olika nationella partier.
Italien är med sina 21 partier det land i Europaparlamentet som företräder flest partier.
Alla dessa nationella partier har i Europaparlamentet slutit sig samman i 8 grupper, förutom de 14 Grupplösa.
Mot bakgrund av alla dessa partier har parlamentet sedan 1980-talet krävt en rättslig grund för de europeiska partierna.
Europaparlamentet lyckades med EG-fördraget för tio år sedan få ett genombrott med artikel 191 som antogs med enhällighet av medlemsstaternas regeringar.
Artikeln lyder: " Politiska partier bidrar substantiellt till Europas utveckling samt, genom att bidra till att uttrycka medborgarnas politiska vilja, till det institutionella systemets demokratiska funktion. "
I och med Nicefördraget kompletterades artikel 191 och blev en rättslig grund.
" Rådet skall i enlighet med förfarandet i artikel 251 fastställa regler för politiska partier på europeisk nivå och särskilt bestämmelser om deras finansiering ".
Europeiska partier ger därmed ett värdefullt bidrag till den europeiska integrationen som ej bör underskattas.
Det arbetet kan inget nationellt parti åstadkomma.
För att fortsätta det arbetet behöver europeiska partier exempelvis utrymme och medarbetare, det vill säga pengar.
De europeiska partierna har hittills erhållit stöd från sina grupper i Europaparlamentet.
Men denna indirekta finansiering genom grupperna har kritiserats av Europeiska revisionsrätten på grund av bristande insyn och en icke korrekt användning av parlamentets medel, och revisionsrätten tolererar inte längre detta.
Medel har redan avsatts i Europeiska unionens budget för innevarande budgetår under budgetpost B3-500, närmare bestämt 7 miljoner euro till samtliga partier.
Det är inget ymnighetshorn anser de missgynnade.
Fördelningen av medlen har hur som helst fastställts i förordningen.
Kommissionen lade i februari fram ett förslag till förordning för att fastslå vilka villkor som skall uppfyllas.
Däribland ett förslag på en stadga om att ett europeiskt parti skall vara skyldigt att iaktta de fastställda principerna i Fördraget om upprättandet av Europeiska unionen, om demokrati, respekt för de grundläggande rättigheterna samt kontroll av utgifter och intäkter.
Det sträcker sig längre än det som hittills har fastställts i de nationella partilagarna.
Dessutom måste ett europeiskt parti bland annat kunna bevisa ett framgångsrikt resultat i valen i minst fem medlemsstater eller att de har företrädare i Europaparlamentet från minst fem olika medlemsstater.
Förutom detta finns det detaljerade bestämmelser om förverkligandet av förordningen och om kontroller.
Det är förbjudet för de europeiska partierna att finansiera de nationella partierna.
Det förbudet gäller även finansiering av valkampanjer.
Utskottet för konstitutionella frågor har i sina överläggningar lagt till några punkter, bland annat om stadgan om de grundläggande rättigheterna, en definition av partiet som juridisk person för att partiet skall ha rättslig handlingsförmåga och ytterligare förslag på kontroller, även av bidragsintäkterna.
Här är också budgetutskottet och utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden värda ett tack för sina värdefulla förslag.
Därtill kommer ytterligare 40 ändringsförslag som jag vill dela in i tre grupper: preciseringar av texten i förordningen, detaljerade bestämmelser samt yrkanden om att förslaget skall förkastas.
Att jag som föredraganden inte kan stödja ett förkastande av förordningen förstår ni säkert, för det är ju parlamentet självt som länge har krävt en reglering.
Ett förkastande är också obegripligt för mig av en annan anledning.
Det väcker nämligen misstankar om att man vill hindra insyn i partifinansieringen på europeisk nivå.
Detaljerade bestämmelser kan jag för närvarande inte rekommendera.
Denna förordning är en övergångslösning tills vi i och med Nicefördragets ikraftträdande är i stånd att ta fram en omfattande lagstiftning tillsammans med rådet.
Vi tar första steget i dag och kan inför rådets enhälliga beslut tyvärr inte göra annat än att avge vårt yttrande.
Det ligger i Europaparlamentets intresse att Europeiska revisionsrättens kritik beaktas så snabbt som möjligt i form av en ärlig lösning.
Jag vill ta upp ännu en fråga: Rådet fanns på plats i går och jag fick ta del av talet av råddets ordförande som företrädare för rådets ordförandeskap.
Jag vill gärna vidarebefordra det till parlamentets talman.
För rådet sade att det helst vill att vi fattar beslut redan i dag.
Rådet har viljan att göra allt för att detta ärende om möjligt skall avslutas redan under det svenska ordförandeskapet.
Jag vill därför tacka det svenska ordförandeskapet för att det med stort engagemang försöker göra de europeiska partiernas arbete oberoende genom att tillskriva det en rättslig status och genom en genomblickbar finansiering.
Det är en mycket svår uppgift som i demokratins intresse förhoppningsvis kommer att krönas av framgång.
Jag överlämnar härmed detta tal till parlamentets talman.
(Applåder)
