# ID: svediakorp-gov413726
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,530
# sentences: 62
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Den utmaning som kommissionen antog inför utarbetandet av ett preliminärt budgetförslag för 2002 bestod i att sammanfatta nästa års finansiella garanti för långsiktiga åtaganden, nästa års finansiella garanti för de nya och särskilda prioriteringarna och garantin för de finansiella risker som har uppstått i budgeten genom galna ko-krisen och mul- och klövsjukan samt att göra plats för allt detta inom ramen för de finansiella planerna, dvs. att samtidigt utöva budgetdisciplin.
Tillsammans med det preliminära förslag som kommissionen godkände den 8 maj lyckades vi - som jag ser det - bra med detta.
Låt mig i korthet kommentera kärnpunkterna i detta preliminära budgetförslag!
Det preliminära budgetförslaget uppgår till cirka 100,3 miljarder euro, dvs. för första gången passeras 100 miljarders-gränsen.
För åtagandebemyndigandena innebär detta en tillväxt på cirka 3,5 procent mot innevarande års budget och för betalningarna en höjning med 4,8 procent, även om det absolut sett handlar om 97,8 miljarder euro.
För åtagandebemyndigandena återstår då i jämförelse med de belopp som har avsatts i budgetförslaget en marginal på 500 miljoner euro, och betalningsbemyndigandena ligger cirka 2,5 miljarder under taket.
Jag tycker att redan dessa siffror visar att den budgetdisciplin som kommissionen fattat beslut om orienterar sig efter principen om budgetdisciplin.
Den genomsnittliga höjningen i de planer som medlemsstaterna har uppgivit för kommande budgetår ligger på 3,8 procent.
Även genom att göra denna jämförelse, EU-budget kontra medlemsstaternas budgetar, kan man tydligt visa att även vi håller oss inom ramarna.
Uttryckt i procent av den europeiska bruttonationalprodukten ligger kommissionens budgetförslag på 1,06 procent, dvs. under det som för ett år sedan låg till grund för våra diskussioner kring löpande budgetår.
Detta kan främst ledas tillbaka till att tillväxtsiffrorna i Europeiska unionen är relativt höga och tillfredsställande.
Jag skall i korthet gå in på de olika områdena, först det fortfarande största enskilda området, nämligen jordbruket, utan att gå in på olivoljesektorn i detalj eftersom jag redan har haft möjlighet att göra det.
Kommissionens förslag innebär totalt en höjning av jordbruksbudgeten på 5 procent - detta är en hög tillväxtsiffra som givetvis kräver sin förklaring.
Förklaringen består för det första i att detta är det tredje året då de reformer som har tillkommit enligt beslut i Agenda 2000 skall garanteras finansiellt.
Reformerna var ju kopplade till en höjning av utgifterna.
Den andra punkten är att kommissionen föreslår - och jag är säker på att vi har parlamentets stöd i den frågan - att hela kalkylen för kategori 1B, stödet till landsbygdens utveckling, skall infogas i budgeten enligt förslaget i budgetplanen.
Den viktigaste och svåraste uppgiften har egentligen varit att handskas med de oöverskådliga problem som har uppstått till följd av galna ko-krisen och mul- och klövsjukan.
Enligt kommissionens förslag skall ytterligare 1,145 miljarder euro avsättas under 2002 för att få bukt med galna ko-krisen på marknadsordningen för nötkött.
Detta motsvarar det belopp som krävs för att garantera finansieringen av den sjupunktsplan som kommissionen har föreslagit.
Enligt förslaget avsätts 250 miljoner euro för mul- och klövsjukan under budgetrubrik veterinära åtgärder i budget 2002.
Samtidigt vill jag peka på att detta belopp inte kommer att räcka.
Låt mig förklara varför.
Förhoppningsvis kommer man redan vid angiven tidpunkt i år, dvs. via budget 2001, att lyckas finansiera delar av den ersättning till medlemsstaterna som har blivit nödvändig på grund av mul- och klövsjukan.
Det är av yttersta vikt att kommissionens preliminära budget för år 2002 avsätter en reserv på en miljard euro som skall öronmärkas för eventuellt ytterligare åtgärder som krävs på grund av galna ko-krisen och mul- och klövsjukan.
Riskerna måste ringas in mycket noggrant.
Under strecket återstår sedan en marginal på 365 miljoner euro i budgeten för jordbruket.
En kort kommentar till medlen i strukturfonderna: De kalkyler som föreslås för strukturfonderna uppgår till totalt 33,6 miljarder euro.
Detta är en mycket hög siffra som budgetmyndigheten dock har fattat beslut om i den nya budgeten.
Men jag nämner siffran också därför att jag hela tiden vill påpeka att det handlar om det tyngsta instrumentet, det finansiellt sett viktigaste instrumentet också i kampen mot arbetslösheten.
Detta är Europeiska unionens bidrag till regionalpolitiken, vars mål högst väsentligen är att bekämpa arbetslösheten.
Ofta ser medlemsstaterna bidraget som en självklarhet och det uppskattas inte för mer än vad det är, nämligen Europeiska unionens bidrag.
För kalkylerna på de interna politiska områdena planeras en höjning av åtagandebemyndigandena på totalt 4,1 procent.
Under taket återstår då en marginal på 68 miljoner euro, helt i enlighet med besluten från Berlin och det interinstitutionella avtalet.
Låt mig i korthet ta upp de viktigaste punkterna i denna utgiftskategori: Över 4 miljarder euro har anslagits till forskning och utveckling, för information och kommunikation samt de olika informationskampanjerna föreslås ett belopp på 112 miljoner euro.
Den nya livsmedelsmyndigheten har tryggats i budgeten liksom de båda nya föreslagna agenturerna för flygsäkerhet och säkerheten till sjöss.
För området rättsliga och inrikes frågor - låt mig återigen ta upp detta därför att det är en av de prioriteringar som parlamentet fattade beslut om i riktlinjerna inför budget 2002 - har totalt 81 miljoner anslagits till de mest skilda åtgärder, inte minst till Europeiska flyktingfonden, till åtgärder för att bekämpa våld mot kvinnor och barn och åtgärder inom ramen för migrationspolitiken.
För utrikesfrågor har en sänkning av de budgeterade medlen föreslagits, vilket kommer sig av att kommissionen inte föreslår att flexibla instrument skall tas i anspråk för denna uppgift även nästa år.
Trots detta kan de områden som rör politiken för Balkan finansieras i så gott som samma utsträckning som i år.
Ett mycket högt belopp, 863 miljoner euro, har avsatts även för Meda-programmet.
Här vill jag på nytt hänvisa till att vi uttryckligen föreslår en mycket stor höjning av betalningsbemyndigandena som ett led i bemötandet av den berättigade kritiken mot att det i utrikesfrågorna har förekommit många löften men att tillämpningen har varit avvaktande, dvs. att det är särskilt viktigt att se till att programmen genomförs.
Kommissionens förslag - jag tar upp detta eftersom det togs upp i överläggningarna med budgetutskottet i går - skulle därmed innebära att eftersläpningen för utgiftskategori 4 för utrikespolitiken skulle minska från 3,3 år till 2,8 år.
Låt mig ytterligare förtydliga detta: Beräkningarna av hur många år det skulle ta att hämta igen eftersläpningen i nuvarande betalningsbemyndiganden landade i slutet av 2000 på 3,3 år.
Att reducera detta till 2,8 år är redan det väsentligt.
Man måste dock återigen betona att detta kräver sina administrativa ansträngningar och givetvis förutsätter att skäliga medel ställs till förfogande för att detta skall kunna uppnås.
En punkt som jag hade möjlighet att ta upp i går skall jag bara nämna i korthet, nämligen den problemställning som har uppkommit i och med att fiskeavtalet med Marocko inte kommer till stånd.
Nu gäller det att fundera ut åtgärder för att omstrukturera Spaniens och Portugals fiskeflottor, vilka berörs av att avtalet inte kommer till stånd.
I enlighet med budgetplanen har 3,3 miljarder euro vikts åt föranslutningsstöd i budgeten.
Även här gäller detsamma som för övriga utrikesfrågor, nämligen uttryckliga förslag till kraftiga höjningar av de medel som syftar till att på ett effektivt sätt genomföra programmen på lokal nivå.
Detta för att garantera att föranslutningsbidragen fullt ut skall kunnas tas i anspråk för att genomföra de reformer som krävs med hänsyn till Europeiska unionens utvidgning.
Enligt kommissionens förslag kommer kostnaderna för administrationen nästa år att utgöra totalt 5,1 procent av budgeten.
Kommissionen kommer att be budgetmyndigheten om lov att genomföra den andra delen av nedskärningarna av de ytterligare tjänster, 317 tjänster, som enligt kommissionens arbete behövs.
Kommissionen har i sin budget dessutom infogat förslag som är viktiga med tanke på utvidgningen, nämligen tjänster exempelvis för kodifiering av juridiska texter.
Låt mig förekomma diskussionerna om Buitenwegbetänkandet.
Ni betonar återigen vikten av att även utgiftskategori 5 diskuteras med tanke på utvidgningen.
De första åtgärderna kommer att bli aktuella under nästa år.
Givetvis måste blicken även riktas mot vad utvidgningen kommer att medföra för utgiftskategori 5.
Jag vill på nytt betona att marginalen för utgiftskategori 5 totalt sett är mycket liten.
När jag sammanfattar de förslag som har förberetts av andra institutioner som rådet och parlamentet, tvingas jag konstatera att den övre gränsen för utgiftskategori 5 sannolikt skulle komma att överskridas.
Detta är ett tecken på att det på detta området är särskilt nödvändigt med ett gott samarbete om man vill att den övre gränsen skall respekteras.
Sammanfattningsvis anser jag att inte heller överläggningarna om budget 2002 kommer att bli en enkel uppgift, med andra ord kommer det att krävas ett gott samarbete.
Jag å min sida kan klart och tydligt säga att jag ser fram emot det gemensamma arbetet kring budget 2002.
