# ID: svediakorp-gov413704
# author: Casaca (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 845
# sentences: 27
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Herr talman, fru kommissionär, kära kolleger!
Jag vill börja med att uppriktigt välkomna Europeiska revisionsrätten som med denna rapport om olivolja har gett ännu ett viktigt bidrag till debatten om effektiviteten i systemet med gemensam organisation av marknaden inom vilken gemensamma jordbrukspolitiken fortfarande organiseras.
Mina första tack går till kommissionen som i samband med detta betänkande har ansträngt sig för att vara närvarande, svara på de frågor som ställs och motivera de val som har gjorts, liksom till vårt utskott för jordbruk och landsbygdens utveckling, till föredraganden av yttrandet om detta betänkande, Vincenzo Lavarra, till föredraganden för olivoljesektorn, Jové Peres.
Ett innerligt tack för de bidrag dessa har gett och för deras uppriktiga samarbetsinställning de har visat gentemot mig.
Jag vill särskilt nämna den utmärkta studien om miljöpåverkan från den gemensamma organisationen av olivoljemarknaden, vilken utformats för kommissionens generaldirektorat för miljö, av institutioner för analyser inom jordbruks- och miljövården och som jag ofta nämner i detta inlägg.
Den gemensamma organisationen av olivoljemarknaden är baserad på produktionsbidrag, det vill säga, den stimulerar en ökad produktivitet som ett sätt att öka jordbrukarnas inkomster.
Olivodlingarnas genomsnittsproduktion varierar mellan 200 och 500 kilo per hektar och år i de traditionella olivodlingarna i de svagaste regionerna och mellan 8 och 10 ton per hektar och år i de mest intensiva olivodlingarna med bättre jordmån.
Med en produktivitet för olivodlingarna som kunde multipliceras med tio eller till och med 20, uppmuntrade den politik som bygger på att främja en intensivt producerad kvantitet av nödvändighet till att överge de traditionella olivodlingarna och de svårtillgängliga odlingsmarkerna och främja en intensifierad produktion på mer gynnsam mark.
De traditionella odlingarna har en låg trädtäthet, i allmänhet är det gamla träd - sekelgamla träd är vanliga - och växer tillsammans med jordbruksgrödor och / eller vid betesmark för får eller getter, de är ofta planterade i terrassystem och är mycket arbetsintensiva.
Deras kulturella värde och deras landskapsmässiga betydelse i skyddet mot översvämningar och ras eller för att öka den biologiska mångfalden är ovärderligt.
Den studie vi har nämnt räknar till 120 växtarter, 70 djurarter med ryggrad och 160 ryggradslösa djurarter i de traditionella olivodlingarna i provinsen Córdoba i Andalusien.
Betydelsen av de äldre olivodlingarna och olivträden för att skydda många fågelarter är av särskild betydelse.
Produktionsbidragens storlek är här för låg och man håller på att överge de traditionella olivodlingarna i hela Medelhavsområdet, med de oundvikliga negativa konsekvenser för miljön och landsbygdens utveckling som detta innebär.
De moderna intensiva planteringarna har en mycket större täthet av mindre träd som dras upp efter ett fåtal år, man använder mycket bevattning, gödningsmedel med mängder som går upp till 350 kilo per hektar, växtgifter och bekämpningsmedel för att skala bort markens växtlighet.
Dessa planteringar använder sig inte av terrasser, utan tillåter sluttningar som ofta överstiger 12 procent.
Man uppskattar att den erosion som de moderna olivodlingarna i Andalusien förorsakar, uppgår till 80 ton per hektar, och erosionsprocessen anses mycket allvarlig när den överstiger 50 ton per hektar.
Därför leder de nära 1 miljon nya intensiva planteringarna i Andalusien till en erosion på 80 miljoner ton jord per år, vilket gör dem till en av de största orsakerna till ökenutbredningen på den södra delen av Iberiska halvön.
Även om det är mindre studerat, inträffar samma problem i stora delar av Peloponessos, Kreta, öarna i Egeiska havet och Toscana.
I områden som Ligurien och i många områden i Portugal framkallas erosionen snarare av att de traditionella olivodlingarna överges än av att moderna olivodlingar sätts upp.
Detta bidragssystem som är knutet till produktionen inte bara främjar en avfolkning och ökenutbredning på vår södra kontinent utan underlättar också en manipuleringsverksamhet med olivolja som sammansvärjer sig mot gemenskapsbudgeten, mot konsumenternas rättigheter att köpa naturliga kvalitetsprodukter och mot jordbrukarna.
Nivån på de bedrägerier och oegentligheter som revisionsrättens rapport avslöjar inom olivoljesektorn är alldeles för hög.
Allt tyder på att man har upptäckt mer bedrägerier inom olivoljesektorn än i mjölksektorn bara därför att kontrollen är striktare och inte för att det finns någon större benägenhet till bedrägeri här.
Det är nödvändigt att de europeiska institutionerna gör kampen mot livsmedelsbedrägerierna när det gäller kött, mjölk, vin och olivolja till absolut politiska prioriteringar, vilket av nödvändighet kräver en total förändring av systemet för den gemensamma jordbrukspolitiken.
Förebyggande verksamhet och förbättring för miljön och jordbrukarnas inkomster är det viktigaste målet i fördragets jordbrukskapitel.
Det vi gör nu gynnar dock mer de komplexa livsmedelsindustrierna än jordbruket, det avfolkar de minst gynnade landsbygdsområdena, har en negativ miljöpåverkan och underlättar förfalskningar.
Vi behöver därför överge det gamla systemet för gemensam organisation av marknaden som gynnar den fysiska produktiviteten, och skapa en ny gemensam jordbrukspolitik som är inriktad på att försvara jordbrukarnas inkomster, landsbygden, kvaliteten och miljön.
