# ID: svediakorp-gov413616
# author: Diamantopoulou (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 723
# sentences: 26
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Först av allt skulle jag vilja gratulera Cercas till hans utomordentliga samarbete med utskottet för ekonomi och valutafrågor och utskottet för kvinnors rättigheter och jämställdhetsfrågor, vilket lett fram till det imponerande samförståndet i den föregående debatten.
Pensionsfrågan är en ytterst viktig politisk, ekonomisk och social fråga, som alla regeringar arbetar med.
Vissa reformer håller på att genomföras, andra är föremål för diskussioner och åter andra har genomförts så sent som för ett eller två år sedan.
Det är alltså ett europeiskt problem, och pensionssystemets hållbarhet är en ödesfråga för nästa generation.
Det finns en rad politiska insatser, som, om de lyckas på europeisk nivå, kommer att underlätta och stärka pensionssystemet på lång sikt.
Dessa politiska insatser syftar till att öka utvecklingstakten, öka sysselsättningen och på ett effektivt sätt stödja föräldrarna, så att de kan förena arbete och familjeliv, men de gäller även invandringspolitiken.
Utöver de allmänna politiska insatserna finns det emellertid i alla medlemsländerna behov av en reformering av själva systemet, som byggts upp under och svarar mot en tidigare epok, med en typiskt industriell utveckling.
Denna reformering har utan tvivel både sociala och ekonomiska inslag.
Jag anser det särskilt betydelsefullt, vilket framhållits av åtskilliga kolleger, att pensionerna har lyfts ut från Ekofins och budgetdisciplinens dagordning och blivit en fråga för ministrarna men också för utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
Pensionerna är i första hand en social fråga, med stora och allvarliga ekonomiska dimensioner.
Enligt fördraget ingår naturligtvis reformerna och politiken på socialförsäkringsområdet i den nationella behörigheten.
Men vi får inte glömma att vi, i enlighet med fördraget, har en skyldighet och ett konkret mål, nämligen att garantera social trygghet på en hög nivå och att verka för en hållbar ekonomisk utveckling utan inflation.
Därför är det viktigt att stats- och regeringscheferna efter Lissabon för första gången blivit eniga om att de måste samarbeta om pensionsfrågorna.
Det är en mycket viktig vändpunkt i Europas politik, som tydligt visar problemets omfattning.
Det är säkert att samarbetet mellan medlemsstaterna kommer att innebära en effektivisering av reformerna i alla medlemsländerna.
Efter Lissabon fick kommissionen i uppdrag att lämna ett första meddelande, vilket också har skett.
Pensionsfrågan har diskuterats vid samtliga rådsmöten, i Feira, i Nice, i Stockholm, och nu förbereder den nyinrättade kommittén för social trygghet den undersökning som skall presenteras i Göteborg.
I denna undersökning kommer man att analysera alla problem stat för stat, och man kommer att lägga fram förslag om grundläggande principer för hållbara system.
Jag måste säga att en viktig riktlinje till kommittén denna gång gäller könsaspekten.
Det har påpekats av många kolleger att man inte kan förhålla sig neutral till pensionsfrågan, eftersom kvinnorna har ytterst stora problem och eftersom fattigdomen i Europa har ett betydande samband med pensionssystemet och kvinnans ställning i ekonomi och samhälle.
Det är viktigt att man efter Stockholm beslutat att undersöka metoden med öppet samarbete i pensionsfrågan, varvid man naturligtvis tar hänsyn till subsidiaritetsfrågan och de speciella problemen i varje land.
Vi förbereder, och kommer före sommaren att presentera, ett meddelande från kommissionen, där vi skall försöka att mera utförligt behandla frågan om metoden med öppet samarbete kring pensionerna.
Jag måste säga att denna resolution från Europaparlamentet, om den i morgon antas i den form den har i dag, innebär ett kraftfullt stöd till dessa samordnade ansträngningar att reformera pensionerna i Europa.
I detta nya kapitel som inleds på europeisk nivå, samarbetet kring pensionerna, tror jag att vi kommer att finna nya former för samarbete mellan kommissionen, rådet och parlamentet.
Och jag måste påminna om att kommissionen särskilt har framhållit vikten av samarbete mellan Europaparlamentet och den nyinrättade högt uppsatta kommittén för social trygghet, ett samarbete som redan pågår.
Värderade parlamentsledamöter, jag tror att det faktum att vi inlett detta kapitel och att vi gett pensionsfrågan en europeisk dimension kommer att vara till stöd för regeringarna i alla medlemsstaterna och hjälpa dem att komma fram till hållbara reformer, varvid de kommer att beakta både den ekonomiska och i synnerhet den sociala dimensionen.
