# ID: svediakorp-gov413608
# author: Flautre (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 374
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Att döma av den skrupulösa omsorg som Ekofin-rådet visar för att förutse pensionsfinansieringens långsiktiga inverkan på de offentliga finanserna, börjar man drömma om att en motsvarande omsorg om hållbarhet uppbådas för att förhindra de långsiktiga skadliga effekterna av exempelvis avsaknaden av skatteharmonisering eller investeringarna i kärnindustrin.
Men tro inte för den sakens skull att Gruppen De Gröna kommer att föreslå att pensionernas framtid skall anförtros finansministrarna.
Vi stöder dem i kommissionen, vissa medlemsstater och parlamentet som i första hand ser på framtidens pensioner och sociala trygghet i egenskap av sociala frågor, som nyckelaspekter av en modell som måste vidareutvecklas och som inte går att reducera till enbart en finansiell fråga.
Men lyssnar man till somliga måste vi snart fråga oss om våra utsikter till att bli allt äldre, dvs. att leva ett längre och friskare liv, egentligen inte är den stora katastrof som hotar det tjugoförsta århundradets medborgare!
Fördelen med betänkandet av Alejandro Cercas Alonso är att det inte kringgår problemets och debattens kärna.
Det stämmer att pensionsutgifternas andel av bruttonationalprodukten oundvikligen kommer att öka i viss utsträckning på grund av att vi kan förvänta oss ett längre liv.
Men här betonas också med all rätt att sysselsättningsgradens utveckling är en avgörande faktor.
I det sammanhanget förordas att man bör ta hänsyn till andelen icke självförsörjande, och inte bara demografins utveckling.
Med möjligheterna till full sysselsättning fjärmar detta oss från de alarmerande siffror som uppenbarligen endast har till uppgift att legitimera nya finansieringssätt genom individualisering och kapitalisering.
I betänkandet framhålls också att säkra pensionssystem har en oersättlig roll när det gäller att motverka otrygghet och social utslagning bland äldre personer, framför allt kvinnor och arbetstagare som under långa perioder haft oregelbundet arbete och som bör garanteras en tillräcklig inkomstnivå för att kunna leva ett värdigt liv.
Slutligen varnar betänkandet för varje försök att försvaga de offentliga system som grundas på omfördelning.
Dessa system är en garanti för solidaritet mellan generationerna och gör det möjligt att justera avgifterna i realtid, oberoende av börskonjunkturernas slumpmässighet.
Därför rekommenderar min grupp att detta betänkande antas utan att den nuvarande jämvikten ifrågasätts.
(Applåder)
