# ID: svediakorp-gov413596
# author: Pronk (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 311
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Jag vill gratulera fru Figueiredo till det utmärkta arbete hon har uträttat med det här betänkandet.
Det gläder mig också att utskottet för sysselsättning och socialfrågor har fört fram de här ändringsförslagen.
Jag är också glad för det som kommissionen har gjort för att överbrygga motsättningen mellan oss som parlament och rådet.
Men jag måste ändå säga att rådet verkligen har lyssnat utomordentligt lite på oss.
De har endast tagit över ett antal formella saker.
Rådet (arbetsmarknadsfrågor och sociala frågor) och det svenska ordförandeskapet, det svenska socialistiska ordförandeskapet skulle jag vilja säga, inser inte att det också finns något som heter medbeslutande, de vill bestämma allt själva.
Man tänker att det finns en öppen samordning och alltså måste ni som parlament betala för våra skämt ur den gemensamma hushållskassan.
Det är oacceptabelt, anser jag.
Det kommer onekligen, fru kommissionär, och inte bara i det här fallet, utan i många fall leda till stora problem med rådet om rådet inte i någon mån förtydligar sin egen ståndpunkt.
Under ett samtal med rådet påvisades med all tydlighet sätt att uppnå kompromisser mellan kammaren och rådet, Figueiredo uträttade ett förträffligt arbete, men i det stora hela lyssnade inte rådet, de gjorde endast ett slags blåkopia, ett slags stämpel av det som rådet hade för avsikt redan från början och det är ett slags civil servicekrets för tjänstemännen och av tjänstemännen för att uttrycka det så.
Våra ändringsförslag försöker ändra på det en smula.
Jag tror också att vi måste hålla fast vid det, för endast då kan kampen mot fattigdom och social uteslutning verkligen föras på europeisk nivå, nämligen om kampen förs av alla och inte bara av högavlönade tjänstemän som sammanträder i Bryssel.
