# ID: svediakorp-gov413594
# author: Figueiredo (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 839
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Kära kolleger!
Fattigdomen fortsätter att utgöra ett oroande problem i Europeiska unionen med nya grupper som invandrare, och nya hot om utslagning, av vilka jag framhåller informationsutslagningen genom bevarandet av ojämlikheten i tillgång till ny teknik, vilket berör tiotals miljoner människor särskilt kvinnor, barn och äldre, men som berör allt fler arbetstagare med osäkra anställningar, icke-typiskt arbete och låga löner.
Det är i detta sammanhang särskilt viktigt att sätta upp skapandet av en allmän strategi för fattigdomsbekämpning och social utslagning på dagordningen, utifrån artikel 137 i EU-fördraget.
Alla specifika, lokala och nationella åtgärder är viktiga, och det är nödvändigt att påbörja en strategi för Europeiska unionen för att samordna politiken och ansträngningarna och prioritera kampen mot den verkliga skandal det är att leva i en tid då rikedomar skapas och ökar, och då ännu i dag mer än 50 miljoner medborgare i Europeiska unionen saknar tillgång till de grundläggande rättigheter som är inskrivna i den sociala stadgan och i själva stadgan om grundläggande rättigheter som nyligen kungjordes av gemenskapsinstitutionerna.
Men som bekant antogs i Europeiska rådet i Nice gemensamma mål i kampen mot fattigdom och social utslagning och dessa måste finnas med på ett samordnat och integrerat sätt, i ett mångdimensionellt perspektiv, i de nationella handlingsplaner som medlemsstaterna har åtagit sig att utarbeta fram till den 1 juni.
Som bekant är de gemensamma målen för de nationella handlingsplanerna följande:
underlättande för deltagande i sysselsättning och tillgång till resurser, rättigheter och tjänster,
förebyggande mot utslagningsrisker,
agerande för de svagaste,
mobilisering av alla inblandade.
I Europeiska rådet i december i år, i slutet av det belgiska ordförandeskapet, måste gemensamma indikatorer för fattigdom och social utslagning ha antagits för att kunna jämföra de förväntade resultaten i medlemsstaterna vid de nationella handlingsplanernas tillämpning i den sociala integrationen.
Inom denna ram är det särskilt viktigt att anta och så snabbt som möjligt få i gång det gemensamma åtgärdsprogrammet för att främja samarbetet mellan medlemsstaterna i kampen mot den sociala utslagningen.
Så länge detta program inte träder i kraft saknar vi samordnings- och uppföljningsmekanismer på gemenskapsnivå för den verksamhet som sker, viktiga aspekter i den allmänna strategi som rådet har åtagit sig att följa.
Det är alltså svårt att förstå rådets vägran att godta de förslag som Europaparlamentet har lagt fram, och framför allt de som kommissionen redan har godtagit.
Vi noterar att rådets gemensamma ståndpunkt av den 12 februari innehåller, helt eller delvis, 25 av de 47 ändringsförslag som parlamentet godkände den 16 november förra året, av vilka kommissionen godkände 31.
I de förslag som åter har tagits upp i denna andra behandling, och som utskottet för sysselsättning och socialfrågor antog enhälligt den 25 april, finns de ståndpunkter som kommissionen har godkänt, men som rådet tyvärr avslog, så som fastställandet av parametrar för att kunna jämföra de nationella handlingsplanerna, liksom finansieringen av 90 procent av den verksamhet som bedrivs av de främsta europeiska nätverk som deltagit i kampen mot fattigdom och social utslagning, en procentsats som redan har godtagits, exempelvis i programmet för att bekämpa diskrimineringen, men som här har avslagits av oförklarliga skäl!
Även den grundläggande frågan om finansieringen av programmet med 100 miljoner euro, och inte bara 70 miljoner som rådet och kommissionen insisterar på, har tagits upp igen, och rådet har redan accepterat förslag som innebär ökade utgifter för nätverk mellan nationella övervakningsorgan och liknande organ för bekämpande av fattigdom, erfarenhetsutbyten, förberedande möten för Europeiska unionens årliga rundabordskonferens om social utslagning med deltagande från alla parter, besök på området för att garantera de utslagnas deltagande.
Även frågor om kommittéförfarandet finns med, särskilt när det gäller reflektionsgruppen, där kommissionens ursprungsförslag tagits upp igen, utvärdering av den makroekonomiska politikens inverkan på fattigdom och social utslagning samt finansiering av innovativa projekt.
Det är också viktigt att nämna vissa mindre tekniska ändringar som infördes efter att presidiets sekretariat uppmärksammade dem, för att förbättra den av utskottet för sysselsättning och socialfrågor godkända textens juridiska kvalitet och genomförbarhet, och samtidigt göra det möjligt att hålla vår text i linje med andra texter parlamentet har röstat igenom, till exempel de små tekniska förändringarna i ändringsförslagen 10 och 2 och det nya ändringsförslaget 18.
När det gäller ändringsförslag 3 från vårt utskott, och med tanke på de nämnda tekniska ändringsförslagen, tror jag inte att det är nödvändigt, men den frågan lämnar jag naturligtvis till kammaren.
Beträffande tre ändringsförslag från PPE, anser jag att det handlar om rent processuella frågor och ett godkännande av dessa skulle i denna fas kunna försvåra ett godkännande av programmet.
Slutligen, herr talman, vill jag tacka alla de som samarbetat i arbetet med detta betänkande och jag hoppas att programmet snabbt blir godkänt.
