# ID: svediakorp-gov413557
# author: Danielsson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,093
# sentences: 44
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Ärade ledamöter!
I slutet av februari intog albanska extremister byn Tanusevci på gränsen mellan Kosovo och den f.d. jugoslaviska republiken Makedonien (Fyrom), vilket fick till följd att våldsamma strider mellan extremister och Fyroms armé och polisstyrkor blossade upp.
I mitten av mars spreds oroligheter till staden Tetovo i västra Fyrom då uniformerade män intog byarna norr om staden och därifrån besköt staden hänsynslöst.
Fyroms armé inledde en motoffensiv mot de ockuperade byarna som slutfördes den 1 april.
Senare samma månad återupptog dock extremisterna striderna i byar nordväst om staden Kumanovo, strider som fortfarande pågår.
Det är således uppenbart att risken för regelrätt inbördeskrig är överhängande, och Europeiska unionen har gjort stora ansträngningar för att förhindra en sådan utveckling.
Europeiska unionen reagerade i det närmaste omedelbart på striderna kring Tanusevci och Tetovo genom att utfärda deklarationer med fördömanden av våldsattackerna och uppmaningar till alla involverade parter att genast upphöra med våldsamheterna.
En intensiv diplomatisk aktivitet inleddes i Skopje för att stödja Fyroms regering, landets suveränitet och territoriella integritet.
EU: s ordförandeskap på lokal nivå upprättade nära kontakter med de viktigaste aktörerna.
Man uppmanade Fyroms regering att agera med återhållsamhet mot extremisterna, och man uppmanade ledarna för de främsta albanska partierna att öppet ta avstånd från och isolera extremisterna, samt de slavisk-makedonska oppositionspartierna att inte dra nytta av situationen för att piska upp de nationalistiska stämningarna mot den albanska minoriteten.
Från första början gjordes även stora ansträngningar för att genom media i landet nå ut till den breda allmänheten med unionens budskap om avståndstagande från extremisterna.
Nu inleddes också en intensiv skytteldiplomati.
Utrikesminister Kerim inbjöds till överläggningar med EU: s tjänstgörande ordförande och den höge representanten Solana i anslutning till det rådets (allmänna frågor) möte den 19 mars.
Dagen därpå reste en polchefstrojka tillsammans med Solana till Skopje, och i slutet av samma vecka reste utrikesministertrojkan med Solana till Skopje och Pristina för att markera sitt stöd för regeringen och sitt fördömande av extremisternas aktioner.
Besöken resulterade bland annat i att trojkan fick de albanska ledarna i Fyrom och Kosovo att skriva under deklarationer i vilka de offentligt tog avstånd från extremisternas våldsmetoder och i stället uppmanade dem att föra fram sina krav i politiska fora och i enlighet med demokratiska spelregler.
Som ett ytterligare tecken på EU: s stöd till Fyroms politiska ledning inbjöds president Trajkovski till Europeiska rådets möte i Stockholm den 23 mars.
Han fick där tillfälle att inför hela det Europeiska rådet presentera sin syn på landets utsatta situation.
För att finansiellt underbygga det politiska stödet genomfördes en översyn av unionens biståndsinsatser till Fyrom för det här året.
Intensiva ansträngningar gjordes av såväl kommissionen som EU: s medlemsstater för att bland annat täcka finansieringsgapet för det nya universitetet med undervisning på albanska i Tetovo och för att försöka vidta snabba åtgärder för att återuppbygga förstörda hus i byarna norr om Tetovo samt försöka stödja andra projekt som kan stärka den inter-etniska sammanhållningen i landet.
Som alla säkert känner till kunde Fyrom den 9 april som första land på västra Balkan, efter närmare ett års förhandlingar, underteckna ett stabiliserings- och associeringsavtal med unionen.
Avtalet är ett centralt steg i Fyroms närmande till unionen, och undertecknandet var också en viktig symbolhandling för EU: s stöd till landet.
Fyrom betraktas idag - liksom övriga länder på västra Balkan - som potentiella kandidater för medlemskap i unionen.
Oroligheterna i Fyrom har dock gjort det uppenbart att det finns ett påtagligt behov av att förbättra den albanska och andra minoriteters ställning och rättigheter i landet.
I samband med undertecknandet av stabiliserings- och associeringsavtalet lanserade Fyroms regering en handlingsplan för reformer för att påskynda den övergripande anpassningen som krävs i och med detta avtal, men också för att intensifiera den inter-etniska dialogen och stärka minoriteternas ställning.
Vi tvingas tyvärr konstatera att det konkreta reformarbetet har gått långsamt.
Man har egentligen hittills endast lyckats avstyra att krigstillstånd utlyses, uppskjuta den allmänna folkräkningen till oktober och fastställa valdatum för nyval till parlamentet till den 27 januari 2002.
Men framför allt - efter intensiva förhandlingar och påtryckningar från det internationella samfundet - har man lyckats upprätta en bred koalitionsregering som skall fungera som politisk bas och plattform för de nödvändiga men svåra beslut som måste fattas den närmaste tiden.
Det finns, enligt rådets mening, åtgärder som regeringen borde och skulle kunna genomföra omedelbart.
Hit hör exempelvis att för det första starta en tredje statlig TV-kanal för minoritetsspråken, för det andra anta den sedan länge försenade lagen om stärkande av den lokala självförvaltningen och för det tredje ratificera Europarådets stadga om minoritetsspråk.
På medellång sikt, och inför nästa års val, måste regeringen även genomföra nödvändiga ändringar av grundlagen för att utjämna skillnaderna mellan den slavisk-makedonska befolkningens ställning och övriga minoriteters ställning i landet, samt också vidta nödvändiga åtgärder för att stärka minoriteternas representation inom administrationen.
Idag besöker unionens utrikesminister ­ trojka åter Skopje för att framföra detta budskap.
Utrikesminister Lindh åkte direkt från denna kammare till Skopje.
Man kommer vid detta möte att inbjuda den nya koalitionsregeringen att i anslutning till rådets (allmänna frågor) möte den 25-26 juni rapportera om sina framsteg och sin fortsatta handlingsplan.
Med andra ord står Fyrom inför en svår men nödvändig reformprocess.
Tiden är knapp för att undvika ett nytt inbördeskrig.
Det är viktigt att poängtera att huvudansvaret vilar på Fyroms ledning.
Unionen har en viktig stödjande roll att spela och rådet, tillsammans med den höge representanten Solana och inte minst ordförandelandet på central och lokal nivå, avser att fortsätta sitt stöd till denna process.
Vi tror också att det finns en viktig roll att spela för parlamentet och dess partigrupper.
Under tiden fram till slutet av juni kommer koalitionsregeringen att behöva stöd och uppmuntran, men även påtryckningar, för att kunna genomföra de nödvändiga reformera och samtidigt hålla samman den bräckliga regeringskoalitionen.
Det vore enligt rådets mening av stort värde om parlamentets partigrupper kunde sätta sig i kontakt med sina samarbetspartier i Fyrom och stödja dem genom denna process, i den mån detta inte redan sker.
Det finns fortfarande möjlighet att undvika ett fullskaligt inbördeskrig i Fyrom.
Vi måste se till att vi utnyttjar denna möjlighet.
