# ID: svediakorp-gov413458
# author: Elles (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 564
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det är en viktig diskussion som äger rum just nu, när det bara passerat några få månader sedan den amerikanska förvaltningens tillträde, i samband med president Bush besök i Göteborg i juni och kommissionens inledande idéer om den gemensamma utrikes- och säkerhetspolitiken.
Så var befinner vi oss i dag?
Det ligger ett meddelande på våra bord - som offentliggjordes vid rätt tidpunkt - i vilket man pekar på de transatlantiska förbindelsernas bredd och tillväxt från deklarationen 1990 till den nya transatlantiska agendan från 1995.
Antalet ämnen som denna omfattar kommer att fortsätta växa, och vi kommer förmodligen att få se en konsolidering av den monetära dialogen och andra aspekter.
För det andra innehåller meddelandet idéer om hur man skall göra processen effektivare.
För det tredje understryker man betydelsen av att engagera det civila samhället och bygga upp parlamentariska band.
Men jag tror att det är klokt om vi frågar oss om dessa perspektiv verkligen är tillräckligt för de kommande fem åren.
De allmänna ekonomiska intressena och frågorna blir i allt högre grad världsomspännande och inte bilaterala, samtidigt som regionalisering allt oftare ses som ett alternativ till WTO och multilateralism.
Förenta staternas säkerhetsintressen har börjat riktas mot Stillahavsområdet, även om Nato- och EU-utvidgningarna kommer att kräva transatlantiskt politiskt ledarskap under de kommande månaderna.
Det är svårt att tillsammans definiera gemensamma strategiska intressen som, t.ex., Ukraina.
Mot bakgrund av dessa aspekter, anser min grupp att detta meddelande är en besvikelse.
Det är i högre grad en inventering än ett dokument som kommer att främja ett bredare transatlantiskt partnerskap.
Med andra ord så motsvarar det inte kraven som kommer att ställas i framtiden i samband med ett växande transatlantiskt partnerskap.
Varför skall vi, t.ex., ha färre toppmöten om det kommer att bli fler snarare än färre frågor att diskutera?
Hur prioriterar man agendan om man redan har fastställt åtta strategiska ämnen?
Hur inbegriper man den amerikanska kongressen och Europaparlamentet inom ramen, utan att ange några idéer i samband med detta?
I meddelandet hänvisas till en interparlamentarisk församling.
Man kan inte kalla den det.
Den är en delegation som omvandlat sig själv till Transatlantiska dialogen om lagstiftning.
Vi behöver alltså ett bredare tankesätt för att utveckla det transatlantiska partnerskapet före 2004.
Det är dags att gå ifrån den banala fraktfartygsidén; jag misstänker att det krävs något litet mer visionärt på detta stadium.
För det första bör vi specificera innehållet i ett bredare transatlantiskt partnerskap.
Varför inte se till att vi återuppliva den transatlantiska handelsdialogen?
Den har stött på vissa svårigheter.
Skulle vi inte kunna hålla ett årligt atlantiskt toppmöte, vilket skulle föra samman Europeiska unionen, Förenta staterna och Nato, eftersom politik, ekonomi och säkerhetspolitik i allt högre grad kopplas samman?
För det andra bör vi följa idéerna i den amerikanska kongressens och Europaparlamentets Houstonförklaring, och låta de parlamentariska församlingarna bli mer delaktiga i toppmötesförfarandet.
Sist men inte minst, bör vi utnyttja toppmötet med George W. Bush till att skissa en agenda för perioden fram till 2004, i syfte att upprätta ett djupare transatlantiskt partnerskap och nå de mål som både rådet och kommissionen har sagt att man vill nå.
