# ID: svediakorp-gov413456
# author: Lindh (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 983
# sentences: 50
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Herr talman!
Relationerna mellan EU och USA är av vital betydelse för såväl Europa och USA som för övriga världen.
De transatlantiska relationerna är goda.
Idag samarbetar vi nära tillsammans inom en rad områden, och vår dialog inbegriper i stort sett alla viktiga frågor.
Vi har ett gemensamt ansvar för att möta globala utmaningar och bidra till en fredligare och mer demokratisk värld samt verka för ett dynamiskt multilateralt handelssystem.
Vi har också meningsskiljaktigheter på olika områden, men för en nära dialog om dessa.
Sedan vår dialog formaliserades år 1990 i och med antagandet av Transatlantiska deklarationen har den kontinuerligt fördjupats och breddats.
År 1995 antog vi också Nya transatlantiska agendan.
Rådet (allmänna frågor) välkomnade vid sitt möte i måndags kommissionens meddelande om hur vi ytterligare kan stärka den transatlantiska dialogen och uppdrog åt ordförandeskapet och kommissionen att tillsammans med USA se till att dialogen blir mer effektiv och handlingsinriktad.
Rådet vill att dialogen, som inbegriper regelbundna toppmöten, skall fokuseras kring ett antal strategiska teman och prioritera frågor som är viktiga för att främja kontinuiteten.
Rådet har särskilt krävt att " miljö " och " klimat " skall utgöra ett av dessa strategiska teman.
Vid toppmötet i Göteborg den 14 juni skall EU och USA gemensamt staka ut en tydlig struktur och inriktning för det fortsatta samarbetet.
Vid toppmötet kommer alla de frågor som har prioriterats under det svenska ordförandeskapet att manifesteras på ett eller annat sätt.
EU och USA har samordnat insatserna för att bistå Ryssland att implementera nedrustnings- och ickespridningsåtaganden, särskilt avseende förstörelse av kemvapen och det s.k. multilaterala MNEPR.
Vi har samarbetat inom ramen för EU: s initiativ den Nordliga Dimensionen.
Vi har inlett ett flerårigt samarbete avseende rätts- och inrikesfrågor, i nära konsultationer med de kommande belgiska respektive spanska ordförandeskapen, fokuserat på narkotikabekämpning, kamp mot barnpornografi på Internet samt stöd till Rysslands kamp mot organiserad brottslighet och för konsoliderandet av rättssamhället.
Vi har samarbetat kring frågor relaterade till den nya ekonomin.
Vi har samarbetat kring kampen mot hiv / aids och andra överförbara sjukdomar i Afrika.
På det handelspolitiska området har det svenska ordförandeskapet givit hög prioritet åt att söka nå enighet mellan EU och USA om en plattform som skall göra det möjligt att lansera nya WTO-förhandlingar i höst.
Därtill har vi understrukit vikten av att konkreta framsteg görs för att lösa de bilaterala handelstvisterna, som utgör ett allvarligt irritationsmoment i relationerna.
Den principiella lösning som nyligen nåddes av banantvisten är ett exempel på detta.
Det råder dock också, som jag sade, åsiktsskillnader.
Den nya administrationens uttalade motstånd mot Kyotoprotokollet är en källa till stor besvikelse för oss.
Det är högst oroande att USA som svarar för 25 procent av världens koldioxidutsläpp väljer att ställa sig vid sidan av ett internationellt avtal som förhandlats fram under ett årtionde.
Den nya administrationen har motiverat sitt motstånd mot Kyotoprotokollet med att det inte kräver samma åtaganden av u-länderna och därtill är skadligt för den amerikanska ekonomin.
Vi accepterar inte dessa skäl, och vi accepterar framför allt inte att USA därmed tar avstånd från avtalet.
EU: s reaktion på USA: s agerande har varit snabbt och kraftfullt.
Statsminister Persson har tillsammans med kommissionsordförande Prodi i brev kritiserat beslutet.
Vid det informella miljöministermötet i Sverige konstaterade den svenske ordföranden, miljöminister Larsson, att inget enskilt land har rätt att dödförklara ett multilateralt avtal, och han uttryckte förhoppningen att USA skall återvända och delta i den fortsatta Kyotoprocessen.
EU-trojkan, under ledning av miljöminister Larsson, reste i april till Washington för att fortsätta att ändå försöka upprätthålla dialogen med USA kring detta globala problem som klimatförändringarna utgör.
I dessa samtal framkom att USA inte ifrågasätter problematiken beträffande klimatförändringar.
USA medger vikten av att man finner globala lösningar på problemet.
EU menar att lösningen finns inom ramen för Kyotoprotokollet, medan USA vidhåller behovet av att finna alternativa lösningar.
EU: s målsättning är att göra protokollet ratificerbart under nästa år med eller utan USA.
Ett protokoll utan USA: s medverkan gör det dock betydligt svagare.
Vi välkomnar därför att USA skall delta i miljömötet i Bonn i juli och hoppas då på en konstruktiv dialog och ett fruktbart meningsutbyte.
Jag vill understryka att både EU och USA har ett tungt ansvar för globala problem och utmaningar, såsom hotet från klimatförändringarna.
Vi kommer aldrig att få tredje världens länder och utvecklingsländerna att ställa upp om inte vi tar ett gemensamt ansvar mellan EU och USA.
Avslutningsvis några ord om de områden där EU och USA tar, och har lyckats ta, sitt gemensamma ansvar.
I detta sammanhang vill jag särskilt lyfta fram våra gemensamma insatser för att främja fred och stabilitet på Balkan, liksom våra konsultationer kring läget på Koreahalvön, respektive fredsprocessen i Mellanöstern.
Förbindelsen mellan EU och USA är av yttersta vikt i dagens värld.
Det är bara genom samarbete och dialog som vi kan möta globala utmaningar och skapa förutsättningar för en värld av fred, demokrati och ekonomisk utveckling.
Jag ser därför med stor tillfredsställelse på det faktum att Europaparlamentet agerar för att utveckla och förstärka dialogen med den amerikanska kongressen.
Jag vill även poängtera att en meningsfull dialog också måste inbegripa frågor där EU och USA är oeniga.
En konstruktiv dialog bygger på uppriktighet, och uppriktighet innebär att man inte får tveka att uttala kritik.
Detta betyder att EU även i fortsättningen kommer att rikta kritik mot bl.a.
USA: s bruk av dödsstraffet.
Herr talman!
Nu ser jag fram emot att höra ledamöternas synpunkter.
