# ID: svediakorp-gov413444
# author: Napoletano (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 403
# sentences: 18
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Fru talman!
Mycket har redan sagts och jag skall därför använda de tre minuter som står till mitt förfogande för att försöka framhäva förslagsdelarna lite mer framför de beskrivande delarna, bland annat eftersom ordförande Lindh och många kolleger i sina inlägg har betonat hur allvarlig och oerhörd situationen i de ockuperade områdena och i hela Mellanöstern, som inte behöver flera beskrivande adjektiv, är.
Jag tror att parlamentets roll även i detta fall håller på att utlinjeras.
Vi har haft många debatter, men inte så många resolutioner, och parlamentet börjar inse att resolutioner och uttalanden måste ha en mening och ett värde.
Som ni påminde om finns det i detta fall en resolution som jag hoppas kommer röstas igenom med mycket stor majoritet där praktiskt taget alla partigrupperna tar initiativ gentemot kommissionen och rådet.
Jag tackar kommissionär Patten för att han var så tydlig och för den beslutsamhet han visar när det gäller att återfå internationell rätt och laglydnad också i de ekonomiska förbindelserna med Israel.
Jag tror att vi kommer att få mycket svårt att ta oss ur den besvärliga och komplicerade situation med våld och repressalier som har uppstått om vi inte återgår till internationell rätt och laglydnad.
Jag skulle emellertid gentemot rådet vilja insistera på att det kanske inte räcker att herr Solana hänvisar till Göteborg.
Jag anser att Amsterdamfördraget gav oss de instrument som hittills inte har använts i detta fall.
Det är litet paradoxalt att Europeiska unionen inte har skaffat sig en gemensam strategi för Mellanöstern.
Det är också litet paradoxalt att de femton medlemsländerna har infunnit sig vid möten med Förenta Nationernas säkerhetsråd och kommissionen för mänskliga rättigheter i Genève med olika ståndpunkter.
Detta är paradoxalt och oerhört.
Jag tycker att det är unionens plikt att underbygga den höge representantens och herr Moratinos roller med en gemensam strategi som visar i vilken riktning vi vill gå fram.
Vi vill att detta skall göras i Göteborg.
Jag förstår Salafrancas resonemang.
Mitchellkommissionen har gett riktlinjer och den första åtgärden skulle kunna vara att sända observatörer, men detta kan vara ett förspel till en insatsstyrka.
Om våldet inte upphör tror jag att vi måste bidra till denna process utifrån.
Jag tycker att denna debatt har varit värdefull och framför allt att rådet bör ta hänsyn till resolutionen.
