# ID: svediakorp-gov413430
# author: Lindh (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-16
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 840
# sentences: 52
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Fru talman, ärade ledamöter!
Läget i Mellanöstern förvärras nu.
Misstron mellan parterna växer.
Våldet skördar dagligen fler offer.
För palestinierna har ett normalt liv inte varit möjligt på länge, och förhållandena blir allt sämre.
EU tar avstånd från alltmer av övervåld i Gaza och på Västbanken: israeliska intrång och stridsvagnseld på palestinakontrollerade områden, eldgivning längs olika vägar, dödande av vissa utvalda personer.
Vid dessa tillfällen har människoliv skördats bland oskyldiga civila, därav många barn.
Den ekonomiska situationen är också svår.
Den palestinska myndigheten är i djup financiell kris sedan de israeliska transfereringarna stoppats och normala ekonomiska aktiviteter upphört på områdena.
Myndigheten lever i praktiken på ekonomiska bidrag från arabiska givare och EU.
Även Israel drabbas av den ekonomiska nedgången som följer av krisen, om än i mindre utsträckning än det palestinska samhället.
Även israelernas dagliga tillvaro försvåras alltmer.
Våldet i form av granatkastareld, bilbomber och självmordsattacker drabbar alltmer också Israel.
Israeliska civila och barn dödas.
Premiärminister Sharon valdes på löftet att öka säkerheten.
I stället har konfrontationsnivån höjts, den militära insatsen ökats och beredskap visats både att gå in i palestinsktkontrollerat område och angripa syriska mål i Libanon.
Säkerhetsläget har helt enkelt förvärrats.
Det finns ingen långsiktig militär lösning.
Striderna kommer varken att vinnas eller förloras.
Konfliktens enda lösning ligger i förhandlingar.
Därför måste fredsprocessen fortsätta.
Ordförandeskapet och EU har täta kontakter med parterna, och vi uppmanar dem att fortsätta fredsförhandlingarna med utgångspunkt från resultaten av tidigare förhandlingar, syftande till en slutstatuslösning på folkrättslig grund, inklusive FN: s resolutioner 242 och 338.
En avgörande svårighet är den grundläggande bristen på förtroende mellan parterna.
Båda parter gör missbedömningen att det är den andra sidan som är ensam ansvarig för våldet och för att fredsprocessen avstannat.
Ingen vågar visa prov på försoning eller flexibilitet, eftersom man fruktar att det skall uppfattas som svaghet.
Det behövs ett diplomatiskt initiativ för att bryta dödläget.
Europeiska rådet i Stockholm gav höge representanten Javier Solana i uppgift att tillsammans med kommissionen också rapportera till toppmötet i Göteborg i juni om hur EU skall kunna främja fredsansträngningarna.
På Gymnichmötet i Nyköping den 5 maj rapporterade Javier Solana hur detta arbete fortskred.
EU välkomnar och stödjer Mitchellkommissionens rapport och förslag, liksom det egyptisk-jordanska fredsinitiativet, vilket bygger på överenskommelser i vilka Israel medverkat.
Båda förslagen uppmanar parterna att omedelbart ingå eld upphör-avtal, att bekräfta sin vilja att respektera ingångna överenskommelser och ha som mål att återuppta förhandlingar.
Förtroendeskapande åtgärder utgör en förutsättning för att förhandlingarna skall lyckas.
En av de mest kritiska frågorna för fredsprocessen är den israeliska bosättningspolitiken.
Både det egyptisk-jordanska initiativet och Mitchellrapporten ställer krav på totalstopp på all bosättningsverksamhet.
Mitchellrapporten antyder även att israelerna borde överväga att dra sig ur kontroversiella och utsatta bosättningar.
EU anser att dessa krav är motiverade.
Vi menar att bosättningspolitiken strider mot folkrätten och utgör ett allvarligt hinder för fred.
EU har uppmanat Israel att börja dra tillbaka bosättningar.Vi stödjer också Mitchellrapportens förslag att israelerna bör upphöra att använda skarp ammunition mot demonstranter.
Till förtroendeskapande åtgärder hör också att Israel återbetalar de skattemedel man är skyldig den palestinska myndigheten.
En förhandlingslösning, eller en etapp på vägen mot en sådan, måste innebära målet att upprätta en demokratisk, livskraftig och fredlig palestinsk stat.
EU har definierat sina positioner i frågan i Berlindeklarationen i mars 1999 och i New York-deklarationen den 12 september 2000.
Det förblir en uppgift för EU att i samverkan med andra intresserade länder och aktörer vara palestinierna behjälpliga i uppbyggandet av en sådan demokratisk och fredlig palestinsk stat.
En hållbar fred i regionen är inte möjlig utan fredsavtal också mellan Israel och Syrien samt mellan Israel och Libanon.
Betydande framsteg har nåtts i förhandlingar mellan Israel och Syrien.
Det gäller nu att slutföra dessa och finna en lösning baserad på de folkrättsliga principer som jag angett tidigare.
Det israeliska tillbakadragandet från södra Libanon i maj förra året utgjorde en viktig förutsättning för ett kommande fredsavtal.
Under perioden fram till dess att fredsavtalen slutits är det viktigt för alla parter att undvika incidenter och andra handlingar som kan leda till en fortsättning av våldet.
EU kommer att aktivt bidra till den fortsatta fredsprocessen, i samverkan med andra berörda stater, och genom den höge representanten Javier Solana, särskilda sändebudet Miguel Moratinos och kommissionen.
Mellanöstern är den mänskliga civilisationens urhem.
Det är ett område av sällsynt kulturell rikedom och religiös betydelse som nu alltmer förknippas med den långvariga konflikt som regionen sjunker allt djupare i.
En förutsättning för en positiv utveckling av regionen är att den nuvarande konflikten upphör.
Det svenska ordförandeskapet vill tillsammans med övriga EU-partners allt efter förmåga göra allt vi kan för att bidra härtill.
