# ID: svediakorp-gov413396
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 409
# sentences: 24
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Att vi när det gäller fartygssäkerheten snabbt måste komma fram till något resultat, säger man åt oss varje dag.
Senast denna vecka har återigen ett fraktfartyg med cementlast havererat i den s.k.
Kadettrinne i Östersjön mellan Danmark och Tyskland.
De väna namnen på skeppen, vare sig det nu är Erika eller Ievoli Sun får inte dölja det faktum att det flyter omkring alltför mycket sjöodugligt skrot i europeiska vatten.
Som boende på den tyska kusten kan jag bara säga: Nu räcker det!
Föreliggande förslag, som vi nu ägnar oss åt i den andra behandlingen, är en del av det s.k.
Erika-I-paketet, uppkallat efter de första, så kompetenta förslagen från kommissionen som reaktion på tankfartyget Erikas haveri utanför kusten i Bretagne.
När vi hade avslutat den första behandlingen, var vi alla fulla av optimism, eftersom vi var begeistrade över kommissionens nya gnista och vi trodde att våra ändringsförslag skulle vinna bifall även i rådet - måste vinna bifall - eftersom detta också snabbt skulle genomföras.
Men för det mesta går det inte som man tror.
I dag har vi tyvärr fortfarande inte kommit mycket längre.
Ändå var parlamentets rekommendationer helt tillämpbara och de kom också delvis till uttryck i den gemensamma ståndpunkten.
Tyvärr var det då inte heller möjligt för oss att inom ramen för trepartssamtalet i förväg komma fram till ett positivt resultat.
Vad säger jag, i förväg, naturligtvis i logisk ordningsföljd!
Jag beklagar detta mycket, ty om man undvikit förlikningsförfarandet så skulle ikraftträdandet ha påskyndats.
Vem kan förstå rådets blockad?
Vi behöver utan tvivel en mer genomförbar, rättvis och konkurrensmässig lösning när det gäller klassifikationssällskapens ansvar.
Vi behöver maximala och försäkringsbara belopp för ansvaret.
Jag välkomnar därför motsvarande förslag.
Vi får inte glömma: Ansvarsfrågan innebär inte att skulden enbart läggs på den ena parten.
Alla aktörer måste bära sin del av ansvaret, där talan kan väckas.
Det tar sig naturligtvis uttryck i en större plikt i fråga om noggrannheten än tidigare - hos alla ifrån skeppsbyggaren till redaren - och även i konkreta penningbelopp.
Jag vill säga att vi i säkerhetens intresse äntligen skulle vilja gå ett steg framåt.
Jag uppmanar rådet att stödja kommissionen och oss och aktivt och synligt bidra med sin beskärda del i säkerhetens intresse.
