# ID: svediakorp-gov413389
# author: Jarzembowski (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 471
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru vice ordförande, kära kolleger!
Jag vill tacka de båda föredragandena.
Både kollegan Mark Watts och kollegan Ortuondo Larrea har lyckats att under flera månaders arbete skapa ett gemensamt samförstånd i utskottet för de båda betänkandena.
Vi hade en enhetlig hållning under den första behandlingen, och det kommer vi i morgon under den andra behandlingen också att ha.
Därför vill jag inte alls säga mycket om det som ni har anfört i sak, utan genast komma fram till förfarandet.
Härvid beklagar jag att rådet återigen avvisat vårt anbud att genomföra ett informellt förlikningsförfarande för att under de närmaste dagarna kunna slutföra Erika-I-paketet med tanke på dessa båda direktiv.
Vårt anbud var att före parlamentets officiella behandling i en andra behandling söka en kompromiss och sedan gemensamt avsluta ärendet med rådets bekräftelse under de närmaste dagarna.
Jag beklagar att det inte kunde uppnås.
Härtill finns det två påpekanden: För det första vill jag nämna att jag liksom mina kolleger när det gäller järnvägspaketet visserligen förhandlade hårt med kollegan Gayssot, den franske transportministern, men han stod till förfogande, och vi kunde diskutera.
Det svenska ordförandeskapet var inte där.
Vi bör som europeiskt parlament besluta att inofficiella trepartssamtal bara skall godkännas, om ministern deltar.
Vi skickar ju inte heller våra conseillers till ett informellt förlikningsförfarande, utan vi lägger vår egen personliga tyngd i vågskålen.
Den andra praktiska punkten gäller det som rådet två gånger har erbjudit oss som kompromiss, och som egentligen var en förolämpning mot vår intelligens, ty det var inte någon kompromiss.
Därför hoppas jag bara att rådet och även det svenska ordförandeskapet kommer på bättre tankar.
Vi är beredda att efter detta beslut och efter rådets beslut i saken fram till slutet av juni fortsätta att förhandla, för att i ett förlikningsförfarande snabbt komma fram till ett resultat.
Jag har en vädjan till vice ordföranden: vi som Europaparlament företräder kommissionens önskemål i saken, ty även kommissionen skulle vilja införa en manöverskrivare.
Nu befarar vi som parlament verkligen, nej vi är säkra på att rådet alltid bromsar oss och försenar frågan, så att vi inte kan avvakta till Erika II.
Om kommissionen är för manöverskrivare, bör den vara så vänlig och stödja oss när det gäller Watts betänkande.
Samma sak gäller för Ortuondo Larreas betänkande.
Vi är på kommissionens sida, som har föreslagit maximigränser.
Om vi som kompromiss nu hos klassificeringssällskapen föreslår minimi- och maximibelopp för ansvaret, så är det en rättvis kompromiss.
Herr talman, jag hoppas att kommissionen inte bara bevakar rådet, utan håller sitt löfte och betänker att kommissionen och parlamentet är naturliga bundsförvanter!
