# ID: svediakorp-gov413372
# author: Miranda (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: PT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 752
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(PT) Herr kommissionär!
Jag vill börja med att välkomna att detta betänkande har tagits upp på dagens sammanträde, precis när den tredje FN-konferensen för de minst utvecklade länderna pågår i Bryssel, i Europeiska unionens lokaler.
Det är ett bra tillfälle för att diskutera denna åtgärd som är specifikt inriktad på dessa länder, men också för att än en gång diskutera de problem som drabbar dem och metoder för att komma förbi dessa, även om vi redan har haft tillfälle att diskutera och godkänna ett allmänt förslag om denna fråga.
Men vi måste nu ändå beklaga oss djupt över att rådet har beslutat att inte ansluta Europaparlamentet till fastställandet och bedömningen av denna åtgärd, och även beklaga att det inte är här hos oss i dag.
Det är en inställning vi anser är oacceptabel och vi hoppas att detta inte blir en regel.
För övrigt och eftersom det handlar om en åtgärd som inriktas på en grupp om 49 länder, varav de flesta är AVS-länder, hade det varit önskvärt att vid respektive definition också faktisk höra våra partner, även om, eller just därför, de som främst blir befriade från tull på produkter från de minst utvecklade länderna är främst de som inte ingår i AVS-gruppen.
När det gäller åtgärderna i sig själv vill jag säga att jag anser att de i allmänhet är positiva även om de är av begränsad omfattning.
Av begränsad omfattning eftersom exporten från dessa länder som vi vet inte utgör mer än 0,4 procent av världshandeln och 1 procent av Europeiska unionens import.
Också därför att mer än 99 procent av gemenskapens handel med dessa länder redan åtnjuter tullbefrielse.
Positivt därför att vi ser det som ett första steg, men bara ett första steg, i ett djupare och mer allmänt arbete som är både nödvändigt och möjligt och som är inriktat på att möta de många svårigheter som världens fattigaste länder har att brottas med.
Och inte bara när det gäller handel.
Jag anser för övrigt att det är extremt negativt om man får för sig att problemen i dessa länder skall lösas med åtgärder som främst är inriktade på det man ofta på ett förenklat sätt kallar en " integrering i globaliseringsprocessen ".
Vi måste tänka på att avregleringsprocessen, snarare än att lösa ländernas problem, har blivit ett verkligt problem för dem, så svaga är deras respektive ekonomier och så stor är den avgrund som skiljer dem från industriländerna.
Vi får emellertid inte glömma att det är lika viktigt eller viktigare att dessa länders tillgång till marknaden beror på deras respektive förmåga att försörja befolkningen, som ofta inte har tillgång ens till baslivsmedlen för sin överlevnad, vilket bör göra självförsörjning, livsmedelssäkerhet och även familjejordbrukens överlevnad till den viktigaste angelägenheten.
Dessutom finns det andra aspekter, även när det gäller handelsutbytet, förutom att underlätta exporten som förutses i denna åtgärd, som är viktiga att tänka på: detta är fallet med priserna på de varor som dessa länder normalt sett exporterar och som drabbad av betydande och ständiga sänkningar, det gäller också det ensidiga varuutbudet och därmed att exporten koncentreras till ett begränsat antal produkter, som dessutom inte är specialiserade, för att inte tala om till exempel den känsliga frågan om ursprungsreglerna.
I grunden väcker ändå slutversionen för åtgärden, så som rådet har godkänt den och bortsett från den allmänna bedömningen enligt de termer jag nämnt, också vissa speciella frågor i grunden.
Den första handlar just om övergångsperioderna som till slut antagits för socker, ris och bananer, men vi är fullt medvetna om de svårigheter som frågan väcker och därför anser jag inte att frågan bör bli föremål för ytterligare kontroverser, för det andra anser jag att det är nödvändigt att garantera en lämplig kontroll över tillämpningen av åtgärden för att garantera att de minst utvecklade länderna och deras respektive befolkningar verkligen blir de definitiva slutmottagarna, liksom det är nödvändigt att se till att tillämpningen av åtgärden inte blir till nackdel för AVS-länderna.
Enligt min åsikt skulle en adekvat och en bred exportkvot kunna underlätta effektiviteten och disciplinen i dess tillämpning.
Jag avslutar med att säga att hur som helst anser vi att det är nödvändigt och väsentligt med en uppföljning av de faktiska effekterna av åtgärdens tillämpning.
