# ID: svediakorp-gov413356
# author: Langenhagen (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 819
# sentences: 42
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Fischler är just i fiskeriutskottet, där arbetet egentligen borde ha slutat klockan 21.00.
Men det var så viktigt att han där talade med oss om den planerade reformen.
Därför har jag förståelse för om han för ögonblicket ännu inte är här, och han känner oss ju nu också ganska väl.
Det är verkligen en invecklad fråga: Grönland ligger bara några få kilometer öster om Kanada, men mer än fyra flygtimmar från Köpenhamn, och utgör ändå en del av Danmark.
Danmark är också medlem av Europeiska unionen, men Grönland utträdde för mer än 15 år sedan ur gemenskapen efter en folkomröstning.
Var inte oroliga, jag vill inte hålla något brandtal om att Grönland skall återinträda i EU, även om det säkert skulle vara en intressant debatt.
Jag vill bara klargöra vilka svåra förhållanden vi har.
Sedan Grönlands utträde 1985 har man fiskeavtal med gemenskapen.
Dessa var nödvändiga för att reglera fisket i grönländska vatten och slå fast fångstkvoter för europeiska fartyg.
Det tredje fiskeriprotokollet löpte ut den 31 december 2000 och ersattes av ett nytt, som trädde i kraft den 1 januari 2001.
Ja, redan från och med januari 2001 gäller nu det fjärde protokollet.
Om man ser på dagens datum måste man konstatera att vi, parlamentet, ligger några månader efter i utveckling.
Men - och det bör betonas än en gång med anledning av denna debatt - orsaken till denna försening beror inte på parlamentet!
Protokollet undertecknades redan i september 2000.
Men kommissionen översände protokollet först i slutet av december 2000 till parlamentet för godkännande, alltså precis innan det skulle träda i kraft officiellt.
Om vi tar vår roll som budgetinstans på allvar och också vill bli tagna på allvar, kan vi inte acceptera ett sådant handlande från kommissionens sida.
För att ett bra förhållande skall kunna råda mellan kommissionen och Europaparlamentet gäller överenskommelsen att parlamentet skall få en sexmånaders frist mellan överlämnandet och ikraftträdandet för att kunna avge ett yttrande.
I förbigående kan nämnas att man även från grönländsk sida, där man fyra månader förgäves väntade på betalning, var - milt uttryckt - föga tillfreds.
Den förskottsbetalning som kommissionen på egen hand initierade ändrade här ingenting i sak.
Kommissionen bör när det gäller kommande avtal hålla tidsfrister och löften på ett bättre sätt, för att undvika sådan irritation som framkallar interinstitutionell misstämning och skadar EU: s internationella anseende.
Varför behöver vi överhuvud taget ett sådant protokoll, som ändå kostar EU 42,8 miljoner euro per år?
För det första kommer det naturligtvis direkt yrkesfiskarna i EU till godo, som lägger ut sina nät i grönländska vatten.
Dessa fångstmöjligheter kan inte ersättas.
För det andra är just avtalet med Grönland av enorm betydelse för fiskeavtalen med andra nationer, exempelvis Norge eller Island.
Ty genom utbytet av fångstkvoter blir dessa avtal med Norge eller Island överhuvud taget möjliga.
Fångstkvoterna har i det fjärde protokollet nu äntligen sänkts till en realistisk nivå.
Bibehållande av beståndet och hållbar ransonering är avgörande faktorer när man slår fast kvoterna.
Och det är bra så, ty vi vill inte fiska ut haven, utan också göra det möjligt för barn och barnbarn att få sin utkomst genom fisket.
En avgörande, om än inte den mest avgörande frågan kommer i fråga om Grönland att vara: Kommer torsken tillbaka?
Trots vissa indicier saknas fortfarande ett sista positivt undersökningsresultat från yrkesfiskarnas och forskarnas sida.
Med detta är naturligtvis den problematik förknippad, som vi så träffande kallar " pappersfisk ".
Ty vad gagnar det våra fiskare, om de på papperet får fiska så och så många ton, men det inte finns någon fisk?
Här behövs mer realism.
Det inkluderar fisket av alternativa arter, som uttryckligen omfattas av det nya protokollet, liksom årlig kontroll och bekräftelse av kvoterna samt stöd till joint venture-projekt som hittills saknats.
Vi behöver alltså en mer realistisk fiskeripolitik tillsammans med Grönland.
Därför vädjar jag om en analys av förhållandet mellan kostnader och intäkter innan avtalet förnyas, och en kontroll i halvtid, med aktivt deltagande av parlamentet.
Där kommer det naturligtvis också att handla om hur den ekonomiska kompensationen för rena fångstmöjligheter kan skiljas från det totala beloppet, som även innehåller utvecklingsprojekt och utvecklingsmål.
Ni ser att vi fortfarande har mycket att göra.
Jag hoppas att vi får igenom föreliggande ändringsförslag i parlamentet.
Men om det här skall införas en relativ stabilitet, ber jag om att man avvisar detta förslag.
Vi utarbetar dock för ögonblicket en kompromiss, för att visa vilka enhälliga ansträngningar vi gör när det gäller fisket.
