# ID: svediakorp-gov413303
# author: Solbes (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 400
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Kommissionens meddelande om strukturella indikatorer i vilket de senaste uppgifterna om social uteslutning och fattigdom läggs fram visar klart att de ihållande indikatorerna på fattigdom i Grekland år 1995, inklusive den sociala transfereringen och sambandet mellan befolkningens inkomst, vilket innebär 20 procent högre än medelinkomsten och 20 procent lägre än denna, låg på en nivå som var högre än gemenskapens genomsnitt.
Detta visar i sin tur klart och tydligt att situationen i Grekland är sämre än i resten av länderna i Europeiska unionen.
Det är emellertid mycket viktigt att vi tänker på att vi endast talar om siffrorna för år 1995.
När vi får tillgång till uppgifter av annat slag eller från andra tidsperioder, kanske situationen blir annorlunda.
Att föröka koppla ihop sysselsättningsproblemen och fattigdomen med en enda faktor är kanske inte helt korrekt.
Enligt vår åsikt måste flera olika dimensioner beaktas när det gäller problemen med sysselsättning och fattigdom; ekonomin i allmänhet, de nödvändiga strukturella reformerna för att förbättra tillväxtnivån och levnadsstandarden, och även en korrekt användning av strukturfonderna och igångsättandet av särskilda politiska projekt som möjliggör en förbättring av sysselsättningen.
I det här sammanhanget kan sysselsättningsstrategierna vara en bidragande faktor i kampen mot fattigdomen.
Detsamma kan sägas om politik för socialhjälp eller särskilda åtgärder som riktas konkret mot problemet med fattigdom, vilket även betonades vid Europiska rådet i Nice.
Den grekiska regeringen lovat att lägga fram en nationell åtgärdsplan för att bekämpa fattigdomen och den sociala uteslutningen innan den första juli 2001, och den planen kommer att vara i kraft i en period av två år.
Planen bör även innefatta upplysningar om konkreta politiska åtgärder för att bekämpa fattigdomen, inklusive de den grekiska regeringen nyligen har aviserat.
Dessutom är det viktigt att komma ihåg att det inom tillämpningsområdet för strukturfonderna, särskilt den europeiska sociala fonden, även finns vissa särskilda åtgärder som gör det möjligt att bekämpa fattigdomen och den sociala uteslutningen, och i vissa av de operativa programmen för Grekland och även vissa av de regionala programmen innefattas åtgärder för sysselsättning, utbildning, hälsa och välfärd.
Allt detta kommer säkerligen att ge positiva effekter och kommer att bidra till att den situation som ni har påtalat kommer att förändras, vilken logiskt nog gäller indikatorerna för år 1995.
