# ID: svediakorp-gov413250
# author: Garot (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 432
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär, mina kära kolleger!
Också jag skulle först av allt vilja välkomna vår kollega Sturdys arbete i denna fråga om ändringar i den gemensamma organisationen av marknaden för nötkött, till följd av BSE-krisen.
Vi står inför flera problem.
Det handlar både om att återupprätta balansen på marknaden, stödja jordbrukarnas inkomster och återupprätta konsumenternas förtroende.
När det gäller att återupprätta balansen mellan utbud och efterfrågan skulle jag till att börja med vilja påpeka en intressant sak, nämligen att ingen - vare sig kommissionen, föredraganden eller utskottet för jordbruk och landsbygdens utveckling - här förespråkar att man skall lösa detta enbart med hjälp av effekterna med den fria marknaden.
Jag vill hoppas att det krav, som ställs på oss i dag, att utnyttja regleringen av utbudet, också kommer att finnas i våra tankar när vi går mot en ny och mer global reform av den gemensamma jordbrukspolitiken.
För att återkomma till den fråga som sysselsätter oss nu, och inför behovet av att minska produktionen, skulle jag vilja betona hur grundläggande det är att eftersträva balans i fördelningen av de ansträngningar som krävs mellan dels uppfödning av köttraser och mjölkkor, dels uppfödning av industriell typ och de som använder bete.
Det skulle faktiskt vara paradoxalt om det är den traditionella uppfödningen av am- och dikor som i första hand åstadkommer kostnader för nya anpassningar av denna gemensamma organisation av marknaden, när det visar sig nödvändigt att producera kvalitet genom att främja användning av gräs.
Jag förespråkar därför, och instämmer därmed i kommissionens synvinkel, att man skall återgå till taket med 90 djur när det gäller tilldelning av PSBN.
Jag är medveten om att de stater som gjort undantag från denna begränsning inom ramen för Agenda 2000 kan få problem.
Men eftersom ändringförslag 12 i artikel 1 innehåller möjligheten att hänvisa till sysselsättningsfaktorn förefaller mig åtgärden vara rättvis.
På samma sätt anser jag att de uppfödare som redan straffats genom sänkta marknadspriser inte skall straffas ytterligare genom att det offentliga stödet sänks som är knutet till minskningen av antalet kor / ha.
Och jag skulle också vilja fästa kommissionens och rådets uppmärksamhet på denna punkt så att premienivån förblir densamma per hektar foderareal.
För övrigt vill jag också självfallet visa på mitt stöd för att under 2001-2002 inte tillämpa taket för ingripande vid 350 000 ton per år och jag stöder även de åtgärder som förespråkas av föredraganden när det gäller att främja nötköttet.
