# ID: svediakorp-gov413140
# author: Doyle (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 503
# sentences: 14
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter ökar tillverkarens ansvar för dagens och gårdagens hushållsavfall som utgörs av eller innehåller elektriska och elektroniska produkter, från mobiltelefoner, brödrostar och persondatorer till tvättmaskiner.
Detta avfall ökar, beroende på den tekniska utvecklingen och den växande marknaden, med upp till 5 procent per år och innehåller en andel farliga ämnen som för närvarande hamnar på kommunala soptippar, där de självklart utgör en miljöfara.
Härav behovet av det andra föreslagna direktivet för att minska risken för att människors hälsa och miljön påverkas av produktionen, användningen, omhändertagandet och hanteringen av avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter.
I direktivet behandlas tillverkaransvar, separat insamling, bättre omhändertagande, återanvändning, återvinning, kostnader, mål, märkning, alternativ till farliga ämnen som bly, kvicksilver, polybromerade bifenyler (PBB) och så vidare, på samma gång som vissa undantag medges.
Men låt oss vara säkra på att alternativen, med en vederbörlig tillämpning av den stötta och blötta försiktighetsprincipen, verkligen är säkrare ur giftighets- och risksynvinkel, i alla avseenden, även när det gäller de flamskyddande egenskaperna.
Har vi, till exempel, ett godtagbart ersättningsmaterial för blylod?
På samma gång som jag stöder båda direktiven har jag lagt fram ett ändringsförslag till artikel 15.4 i direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter.
Ändringsförslaget syftar till att införa ett nytt stycke, som grundar sig på en liknande klausul i artikel 52 i det förhållandevis nya direktiv (EG) 99 / 31 om deponering av avfall.
Jag anser att detta är en lika god grund som någon annan för att beakta vissa medlemsstaters verkliga och praktiska svårigheter med att klara de ambitiösa mål för insamling och återvinning som föreslås i artiklarna 44 respektive 62 i direktivet om avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter.
I viktiga förslag som dessa måste man på ett balanserat sätt ta hänsyn till de betydande avvikelser beträffande återvinningsinfrastruktur, stordriftsfördelar, befolkningsstatistik och geografiska omständigheter som förekommer i vissa medlemsstater.
Det är orealistiskt och orättvist att kräva att medlemsstater som har erkända brister i fråga om återvinningsinfrastruktur och upparbetningsförmåga - oavsett vilka skälen till detta är - och som saknar pålitliga uppgifter när det gäller avfall som utgörs av eller innehåller elektriska eller elektroniska produkter inom angivna snäva tidsramar skall uppfylla samma ambitiösa mål som andra medlemsstater som redan har all eller större delen av den behövliga infrastrukturen på plats.
Man bör hålla i minnet att de föreslagna målen grundar sig på den toppmoderna pilotstudie om återvinning som utförts i Eindhoven i Nederländerna, där man har den behövliga infrastrukturen och befolkningstätheten.
Irland, Grekland och Portugal - för att inte tala om kandidatländerna - kommer att få stora problem med de nuvarande förslagen, om dessa inte ändras.
