# ID: svediakorp-gov413136
# author: Rübig (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 312
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först vill jag tacka Karl-Heinz Florenz.
Han har ändå genomarbetat, utvärderat och diskuterat 334 tättskrivna sidor, 70 sidor om farliga ämnen och 264 sidor om gamla produkter.
Man ser att det är en mycket komplex, men också en mycket viktig fråga, eftersom det rör alla medborgare i Europeiska unionen.
För vår del handlar det om att driva på sopsorteringen och att lämna bort elektrisk och elektronisk utrustning avskilt från hushållsavfallet.
Det är en mycket viktig fråga.
Vi vet att vi nu har ungefär två miljarder apparater i Europeiska unionen, och att varje år ungefär 210 miljoner apparater lämnas som avfall.
Det är hur som helst 6 miljoner ton.
Detta orsakar kostnader om cirka 40 miljarder euro.
När det gäller en sådan summa måste man tänka på vem som skall ta på sig dessa kostnader, och framför allt hur de kan styras på ett effektivt och optimalt sätt, enligt marknadsekonomiska principer, så att man väljer det prismässigt och ekologiskt bästa konceptet för medborgaren.
Vi vet att det historiska avfallet uppgår till enorma mängder.
66 procent av alla dessa apparater är äldre än 10 år, och cirka 50 procent kommer från hushållen.
Därför är det mycket viktigt med bindande insamlingsmål.
Därför har vi också satsat på 6 kg.
Vi vill att återvinningen skall genomföras verkligt ordentligt och i en skala som när allt kommer omkring är vettig för näringslivet och för hushållen.
Det jag anser är viktigt när det gäller förbjudna ämnen är att vi ersätter dem med alternativ som bevisligen är bättre, mer hållbara och framför allt vetenskapligt testade.
Här måste kommissionen skrida till verket, nämligen för att å ena sidan avvärja skador och å andra sidan välja den ekonomiskt mer optimala varianten.
