# ID: svediakorp-gov413104
# author: Katiforis (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 637
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionär, kära kolleger!
Von Wogaus betänkande innehåller en mycket positiv bedömning av den europeiska ekonomins framtidsutsikter med tanke på de något osäkra framtidsutsikter som föreligger för närvarande när det gäller hela världsekonomin.
Föredraganden och utskottet för ekonomi och valutafrågor har arbetat med sedvanlig omsorg för att arbeta fram detta betänkande och jag skulle vilja tacka von Wogau för hans ansträngningar.
Kommissionens rekommendation för år 2001 har utformats vid en tidpunkt med särskilt ogynnsam utveckling i resten av världen.
Vi har sett att valutakriserna i utvecklingsländerna, exempelvis Argentina och Turkiet, har återuppstått.
Vi har sett den nya ekonomins tekniska luftslott rasera i Förenta staterna.
Detta har berört även Europa eftersom många företag i Förenta staterna har minskat eller helt lagt ner sina europeiska företag i ett försök att minska sina allmänna kostnader.
Rent allmänt har problemen inom världsekonomin betydligt försämrat utsikterna för den europeiska ekonomins tillväxt, till 2,8 procent för 2001 och 2,9 procent för 2002 enligt kommissionens senaste uppgifter.
De viktigaste frågeställningarna för den europeiska ekonomin, de europeiska institutionerna och medlemsstaterna förblir desamma trots att den internationella miljön har förändrats.
Dessa frågeställningar gäller om förnyelsen och metoderna inom den ekonomiska politiken är utformade på ett sätt som är till fyllest för att ge Europas ekonomi det stöd som behövs när det gäller störningar utifrån och att ge möjlighet på medellång sikt och lång sikt att komma in på en bättre bana som leder till en bestående och stabil ekonomisk utveckling.
Utan tvivel är den ständigt ökade tillväxten ett oeftergivligt villkor för att minska den arbetslöshet som ännu inte kan godtas och stärka den europeiska konkurrenskraften.
Förekommande arbetslöshet är inte orelaterad till frågan om konkurrenskraften utan det finns ett samband mellan dessa båda i det att en ekonomi som inte har full sysselsättning inte kan kallas konkurrenskraftig eftersom en stor del av dess kraft slösas bort.
Herr talman!
Hur skall vi lyckas få en ökad tillväxt?
I betänkandet får vi veta att vi bara kan lita på den valutastabilitet, budgetdisciplin och de rimliga lönekrav där hänsyn tas till prisstabiliteten.
Majoriteten inom kommissionen anser att vi kommer att få ökade investeringar som resultat bara genom att aktivera marknaden med dess egna redskap.
Av den anledningen uppmanas medlemsstaterna i betänkandet att påskynda de strukturella reformerna på kapital-, produkt- och arbetsmarknaden och man beklagar att det inte finns någon konkret tidsplan beträffande avregleringen av el- och gasmarknaderna i Europa.
Här skulle jag vilja tillägga att, om och när denna avreglering sker, så bör medlemsstaterna uppmärksamma den läxa vi har lärt oss genom turbulensen i Förenta staterna.
Det är inte någon särskilt enkel sak att privatisera stora sektorer.
Därtill begär man i betänkandet att större ansträngningar skall göras på den inre marknaden.
Naturligtvis bör större ansträngningar göras på den inre marknaden och framför allt bör den inre marknaden kompletteras när det gäller finansiella tjänster då vi absolut behöver en betydligt mer dynamisk börs i Europa.
I alla händelser räcker inte något av detta för att förändra den europeiska ekonomin så att den får en ökad tillväxt.
De strukturella reformerna är nödvändiga, försummandet av de offentliga investeringarna får inte fortsätta och för att lyckas med detta bör vi stimulera sektorn för offentliga investeringar då denna är mycket eftersatt.
Min uppgift var att inför kammaren lägga fram betänkandet om de ekonomiska riktlinjerna för år 2001.
Jag förvarnade om att en kris i den amerikanska ekonomin skulle kunna försätta oss i fara och nu står vi här inför denna kris som en realitet och för att inte ge upp inför turbulensen inom den internationella ekonomin så är det rimligt att använda alla medel, alltså även de offentliga investeringarna.
