# ID: svediakorp-gov413102
# author: Weiler (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-15
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Herr von Wogau, er sista mening kan jag bara understryka.
Men jag tror att ert betänkande i sin helhet ändå inte är så balanserat som ni här har framställt det.
Först vill jag för mitt utskotts del kritisera de bristande samarbetsmöjligheter vi haft för att kunna hålla ett ordentligt parlamentariskt samråd och avfatta ett yttrande.
Herr von Wogau, acceptansen bland befolkningen av euron och den europeiska ekonomiska politiken beror inte enbart på ett nytt ord, på en " hemmamarknad " eller liknande.
Det behövs lite mer.
Detta påpekas också i yttrandet från utskottet för sysselsättning och socialfrågor, som antagits med stor majoritet.
Jag vill nämna några exempel på nödvändig växelverkan och de nödvändiga bevisen på förtroende.
Naturligtvis behöver vi stabilitet, men - och det vet ni - vi behöver också mer omfattande investeringar inom utbildning och vetenskap.
Vi kräver att sysselsättningen bland befolkningen, i synnerhet bland kvinnorna, skall höjas, men vi ställer inte alltid tillräckligt antal platser för barntillsyn till förfogande.
Naturligtvis är vi realistiska när vi ser på den demografiska utvecklingen i alla 15 medlemsländerna, och nu också i kandidatländerna.
Men utbyggnaden av hälsovård och åldringsvård lämnar fortfarande åtskilligt övrigt att önska.
Enbart tillväxt, det har vårt utskott mycket klart konstaterat, är långtifrån någon garanti för arbetsplatsernas kvalitet.
Allt detta behövs för att garantera en acceptans bland befolkningen och bland arbetstagarna.
Det gläder mig att ändå några medlemsstater - jag tror att även detta har underskattats i kommissionen och i dess ekonomiska kommitté - är på väg att förbättra och förstärka det deltagande i näringslivet som krävs från arbetstagarnas sida, vilket exempelvis sker i Frankrike och Tyskland genom de framlagda lagförslagen.
Det är också intressant att en rad medlemsstater redan har reagerat på parlamentets och kommissionens förslag, som vi lagt fram under en tid, inte bara nu, exempelvis att kvalificeringsmöjligheterna för äldre arbetstagare nu äntligen genomförs, i stället för att man med hjälp av lagen under vissa förutsättningar tränger ut dem från arbetsmarknaden, som under de gångna åren.
Avslutningsvis vill jag också påpeka att det långsamma genomförandet av Lissabonstrategin på rådsnivå massivt kritiseras av vårt utskott.
Vi behöver naturligtvis ha överensstämmelse mellan den ekonomiska politiken med dess sysselsättningspolitiska riktlinjer och den sociala agendan.
Jag tackar kollegerna i mitt utskott för att de genomfört det ovanliga förfarandet med medbeslutande på ett så flexibelt och konstruktivt sätt.
