# ID: svediakorp-gov413087
# author: Karas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 704
# sentences: 31
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, fru kommissionär, mina damer och herrar!
Jag är glad över att vi diskuterar så många områden, eftersom det tydligt visar hur de frågor som tas upp påverkar utbildningspolitiken och vårt liv.
De olika utbildningspolitiska lådorna kan inte skiljas åt, precis som föremålen i dessa inte bara kan delas in i olika läroplaner där var och en försvarar sitt eget område.
Det tycker jag att den här debatten är ett bra bevis på.
Jag befinner mig i dag i en mycket angenäm sits, eftersom mitt land Österrike ligger främst i Europa vad gäller skolornas nätverk i samband med eLearning och de nya medierna.
61 procent av skolorna i Österrike - det vill säga 3860 skolor - är anslutna till Internet och samtliga gymnasieskolor, cirka 1000.
1090 skolor har egen hemsida på Internet.
Alla universitet är knutna till varandra genom det akademiska datanätet och därmed även det alleuropeiska forskningsnätverket för stöd till forskningssamarbete TEN 155.
Det är glädjande, men jag vill samtidigt påpeka att det inte räcker med det.
Det är en riktig och viktig utveckling som vi har påbörjat, men ytterligare åtgärder krävs och därför gläder det mig att kommissionen och det svenska ordförandeskapet har inlett European School Net, initiativet e-scola.
Senast förra veckan visades hur datorn och Internet kan användas i undervisningen för att höja kvaliteten på undervisningen och skapa nya inlärningsmöjligheter med målet att i framtiden utnyttja det sammanställda undervisnings- och inlärningsmaterialet liksom praktiska exempel och göra dessa mer tillgängliga.
Fru kommissionär, jag tackar för era påtryckningar i den här frågan.
Vi är tillsammans inne på rätt väg.
Målet känner vi till, men vägen dit är lång.
Nu har jag kommit fram till några punkter i debatten.
För det första begreppet subsidiaritet.
Jag är en stark anhängare av subsidiaritetsprincipen och kommer från ett land med en mycket stark federalism.
Jag vill ändå avråda alla medlemsstater från att ta subsidiaritetsprincipen som en förevändning - något som ofta sker - för att slippa vidta de europeiseringsåtgärder som krävs.
Subsidiaritet betyder för mig i det här sammanhanget ett förverkligande nära medborgarna, att på regional och individuell nivå uppfylla de nödvändiga kraven, de nödvändiga gemensamma europeiska uppgifterna för att kunna möta världens utmaningar och uppfylla vårt ansvar gentemot de unga.
För det andra: Utbildning - det visar även detta exempel - är inget självändamål, utbildning från skolan till ett livslångt lärande över till tillvaratagandet av varje ålders livsskede är snarare förutsättningen för att vi över huvud taget skall kunna förverkliga vårt mål, att bli en kunskapsbaserad ekonomi i världen, nummer 1.
Utbildningspolitiken är därför nyckeln till framgång inom den ekonomiska politiken.
Utbildningspolitiken är förutsättningen för att dagens unga skall kunna klara sig på morgondagens arbetsmarknad och att vi som Europa skall kunna uppfylla vår roll i den internationella konkurrensen.
Därför vill jag säga till Korakas, som anser att det redan börjar komma protester mot dessa mål: Vi som politiker måste satsa allt på att tala om för människor att denna utveckling äger rum och förbereda oss på det.
Slutligen tre punkter: För det första, det ville Martens säga, handlar det inte bara om datorutrustning.
Det handlar om den etiska frågan: Hur använder man det som är tillgängligt via datorn?
Den etiska frågan om nyttjandet är vid sidan av handhavandet en viktig utbildningspolitisk uppgift.
Vi måste också se till att inga nya sociala laddningar uppstår mellan dem som är insatta och dem som inte är det.
Det kan uppstå en ny klasskamp om utbildningen inte sätts in i samhället på rätt sätt.
Jag kräver därför också att industrin går in som fadder för skolorna så att alla kan tillgodose kravet på datorer.
Nästa punkt är det livslånga lärandet.
Jag ber att vi satsar allt på att inte glömma bort de äldre i utbildningen, för endast därigenom kan vi uppfylla de europeiska målen, stå oss i den internationella konkurrensen, göra utvidgningen till en framgång och inte skapa nya sociala laddningar.
