# ID: svediakorp-gov413080
# author: O'Toole (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 486
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Först av allt vill jag lovorda alla de betänkanden som vi har framför oss, i vilka huvuddragen anges för våra gemensamma strävanden när det gäller utbildningssystems framtid i Europeiska unionen.
De klargör även några av de frågor som vi nu står inför och som hör samman med utvecklandet av sådana system.
Den första frågan avser det europeiska området för utbildning, som hänger över alla betänkanden som ett frågetecken, och det finns utan tvekan en mängd åsikter om detta: det råder ingen som helst tvekan om, och detta påverkar inte subsidiaritetsbegreppet, att vi måste samordna vår utbildningspolitik i unionen i jakten på målen från Lissabon.
Om vi inte gör detta, kan vi inte nå dem: så enkelt är det.
Vi måste ha en enhetlig uppfattning om vad som är bra och vad som är dålig praxis.
Vi måste ha en uppfattning om undervisnings- och inlärningsmodeller, hur vi vill använda dem och vilka värderingar vi vill meddela genom dem.
Vi måste förstå att detta kommer att innebära en betydande förändring, på grund av de nya typer av utbildningssystem som vi behöver i dag.
Vi måste lära av bästa praxis.
Vi behöver därför uppdaterad " hård " och " mjuk " statistik för att vara säkra på att vi kan tillhandahålla de värdefullaste riktmärkena, så att våra system kan motsvara de allra bästa.
Dessa betänkanden pekar också mot utvecklandet av utbildningsinnehåll.
Med risk för att inbjuda till strid skulle jag vilja påminna er om att Cisco Systems och Microsoft redan nu tillhandahåller skolorna innehåll.
Vi måste se till att de tillhandahåller det slags innehåll som vi vill se i våra skolor.
Vi behöver rörlighet.
Rörlighet är inte bara nyckeln till en framgångsrik europeisk inre marknad; det är nyckeln till en framgångsrik union, när det gäller såväl dess sociala och politiska innehåll som dess ekonomiska innehåll.
Betänkandet som gäller rörlighet inom gemenskapen för studerande, personer som genomgår yrkesinriktad utbildning, volontärer, lärare och utbildare innebär ett avsevärt framsteg i denna fråga, men hur länge har Bologna funnits utan att ha fått en utbredd tillämpning?
Hur garanterar vi lika tillgång till rörlighet för alla människor, när man i medlemsstaterna inte har lika tillgång till språkfärdigheter?
Jag skulle vilja påstå att det för allmän tillgång till rörlighet krävs allmän tillgång till språkinlärning och språkundervisning.
Här, liksom på andra områden, är ny teknik en av nycklarna för att komma åt alla dessa lösningar.
Vi kan installera all den maskinvara och all den infrastruktur som vi vill över hela Europa, men om vi inte har ett utbildningssystem som lär människor färdigheter i skolor och inom ramen för det livslånga lärandet, kommer vi inte att kunna utnyttja maskinvaran och infrastrukturen till fullo.
