# ID: svediakorp-gov413074
# author: De Clercq (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 504
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade talman, ärade fru kommissionär, ärade kolleger!
Jag slår säkert in en öppen dörr då jag säger att utbildning och yrkesutbildning i en modern kunskapsbaserad ekonomi blir allt viktigare, om vi i Europa vill kunna hävda oss i konkurrensen med andra industrialiserade världsdelar.
Jag begränsar mig till de rekommendationer som tas upp i mitt yttrande.
För det första: på utbildningsområdet måste otvivelaktigt mer uppmärksamhet läggas vid utbildning i informationsteknologi, såväl för studenter som för lärare.
Studenter som måste försaka en sådan förberedelse löper risken att uteslutas från utvecklingen av den nya ekonomin.
Vi ligger fortfarande långt bakom Förenta staterna i fråga om användning av informationsmöjligheter i undervisningen och yrkeslivet.
Med tanke på att ungefär en fjärdedel av de arbetstillfällen som skapades under förra årtiondet har anknytning till informationssamhället, måste vi inse att studenter måste få en grundlig förberedelse.
Vi måste även sträva efter en optimal användning av de investeringar som myndigheterna gör i användning av teknik.
För det andra: man har redan ett antal gånger påvisat nödvändigheten av att föra samman studenter med näringslivet i syfte att forma framtidens företagare.
För det tredje är upprättandet av många fler skolor för en andra chans nu nödvändigt med tanke på att det nuvarande antalet är alldeles för litet.
Två provprojekt planeras i Spanien, Frankrike och Tyskland - de stora länderna -, men kommissionen säger inget om de andra länderna.
Med tanke på storleken hos de stora länderna skulle fem projekt vara önskvärda, medan åtminstone två projekt behöver planeras i de mindre länderna.
Genom en utökning av antalet provprojekt skulle skolorna för en andra chans kunna bli ett effektivt instrument för att förstärka den ekonomiska och sociala sammanhållningen och bättre bekämpa uteslutning.
Slutligen vill jag tala om språkkunskaper, en av de viktigaste europeiska målsättningarna.
Vår föredragande, som jag tackar för hans betänkande, anser att det att kunna tala två språk redan är en succé.
I mitt yttrande vill jag gå ytterligare ett steg.
För att främja den sociala integrationen och studenternas chanser på arbetsmarknaden måste enligt min åsikt kunskaper om tre språk anses vara ett minimum.
Varför?
Därför att flera medlemsstater har mer än ett officiellt språk.
Belgien har tre.
Att lära sig de officiella språken i det land där studenterna är medborgare är självklart av stor vikt när det gäller att integreras i arbetsprocessen, men att kunna ytterligare ett språk utöver de officiella språken är mer än önskvärt.
Om vi tittar på Eurostats senaste sammanställning av språkkunskaper så kan vi konstatera att mindre än hälften, endast 45 procent av Europeiska unionens medborgare, kan delta i ett samtal på ett annat språk än deras modersmål.
För att komma till saken finns det alltså mycket som skall uträttas, men det är sant även för de övriga punkterna som har tagits upp in denna lärorika debatt.
