# ID: svediakorp-gov413070
# author: Alavanos (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 911
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det betänkande som jag har åtagit mig som föredragande för utskottet för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott bygger på en text från kommissionen, som offentliggjordes i januari 2000 med titeln " Att bana väg för framtidens utbildning - Att främja innovation med hjälp av ny teknik ".
Därefter har Europeiska rådet agerat mycket snabbt.
I slutsatserna från Lissabonmötet i mars fanns således ett uttalande om övergången till en konkurrenskraftig, dynamisk och kunskapsbaserad ekonomi, och vid Europeiska rådets möte i Santa Maria da Feira togs initiativen till e-Europe och eLearning.
På sätt och vis har alltså utvecklingen hunnit ikapp denna text från kommissionen.
Å andra sidan har Europaparlamentets utskott för kultur fått möjlighet att fastställa vissa allmänna riktlinjer för den politik som skall föras av Europeiska unionen, en union som inte bara innebär ekonomiskt och monetärt samarbete utan också samarbete på utbildningsområdet, och Europeiska unionen har en viktig roll att spela i utvecklingen av kunskapssamhället.
Dessa allmänt hållna principer och ställningstaganden finns med i det betänkande jag åtagit mig att utarbeta.
Jag skall försöka sammanfatta betänkandet i de tio punkter som jag anser viktigast.
För det första: Europeiska unionen intar inte den främsta platsen på global nivå.
Unionen ligger långt efter i synnerhet i förhållande till Förenta staterna.
Utbildningsanstalternas utrustning är bristfällig i fråga om informations- och utbildningsteknik, och därför behövs det en kraftsamling för att utvecklingen skall gå snabbare.
En kraftsamling som inte får leda till att man imiterar Förenta staterna utan att man skapar en modell för tillämpning av den nya tekniken, som bygger på Europeiska unionens kulturella principer.
För det andra: frågorna kring teknik, information och kommunikation innebär en mängd olika risker för diskriminering, ojämlikheter, utslagning, att man återskapar det gamla kända Europa med klyftan mellan nord och syd i fråga om teknisk utvecklingsnivå.
Det finns risk för ojämlikheter mellan länderna, mellan regionerna, mellan olika grupper i samhället, mellan minderåriga och vuxna, mellan män och kvinnor, mellan elever och föräldrar, mellan privata och offentliga skolor.
Vi måste ta hänsyn till alla dessa risker om vi skall kunna skapa ett kunskapssamhälle som är inspirerat av principerna om rättvisa, sammanhållning, jämlikhet.
För det tredje: jag stöder tanken på Europeiska unionens dynamiska närvaro på utbildningsområdet, men parallellt med unionens insatser och samordningen av medlemsländernas insatser måste vi alltid ta hänsyn till de speciella förhållandena i varje land, de kulturella särdragen och den kulturella mångfalden i Europeiska unionen och i synnerhet den språkliga mångfalden.
Det finns en skillnad mellan stora och små språk.
Vi får inte låta något visst språk eller vissa språk dominera över de andra, och vi måste särskilt uppmärksamma de speciella svårigheterna för de små språk som inte skrivs med latinskt alfabet.
För det fjärde: det är viktigt att vi underlättar spridandet av den nya tekniken, vilket innebär lägre priser för att få tillgång till den, särskilda åtgärder, såsom förmånligare tariffer, skatteåtgärder för att införa tekniken vid utbildningsanstalterna, insatser för att sänka priset på telekommunikationer, i synnerhet kostnaden för tillgång till Internet.
För det femte: vi får inte låsa fast den nya tekniken vid de tre nivåerna i den klassiska utbildningsstrukturen, utan vi måste ta hänsyn till de vuxna, det livslånga lärandet, alla dessa människor som står utanför det traditionella utbildningssystemet.
Vi måste dessutom beakta vilken viktig roll den nya tekniken kan få för att bekämpa arbetslösheten.
För det sjätte: vi måste tänka oss en mänsklig modell som inte bara bygger på ett överflöd av information.
Vår modell måste kunna kombineras med elevernas fritidsaktiviteter, den måste kunna stimulera fantasin och kreativiteten på andra områden och främja det sociala livet i skolan.
Vi vill inte ha en teknik som bara riktar sig till individen och leder till isolering och främlingskap för eleven.
För det sjunde: man måste satsa speciellt på utbildning av lärarna, så att de inte blir något slags museidatorer på skolorna.
Det innebär att man måste satsa på yrkeskunnandet men också på ett pedagogiskt och kritiskt förhållningssätt till den nya tekniken.
För det åttonde: inte bara insatser " uppifrån " utan en växelverkan med samhället på grund av de skiftande omständigheterna och problemens komplexitet.
I denna process räcker det inte med att bara skaffa datorer till skolorna, utan det krävs medverkan av föräldraföreningar, psykologer och lärare.
För det nionde: eftersom utvecklingen går så snabbt och den nya tekniken snabbt blir föråldrad, måste vi särskilt beakta frågor kring budget, teknisk infrastruktur, pedagogisk fortbildning.
Och för det tionde: kommissionen, som har tagit viktiga initiativ - närmare bestämt fru Reding ­, kanske i högre grad måste uppmärksamma resultaten av den nya teknikens användning i skolorna, strukturfondernas roll, utbytet av erfarenheter mellan medlemsländerna, osv.
Avslutningsvis, herr talman, vill jag säga att ganska många kolleger kanske hyser betänkligheter inför någon av punkterna.
Själv hyser jag betänkligheter i fråga om punkt 23, om det generella godkännandet av Bolognaavtalen, men betänkandet har fått stöd och antagits enhälligt i utskottet, och jag hoppas att så kommer att ske också i plenum.
