# ID: svediakorp-gov413066
# author: Reding (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,026
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Herr talman!
Rörligheten är en av de frågor som ligger kommissionen varmt om hjärtat.
Vi fäster stor betydelse vid detta - vilket kollegerna i parlamentet också sagt - såväl när det gäller individens personliga berikande som byggandet av den stora europeiska familjen.
Att vara rörlig är att känna sin nästa, det innebär att arbeta bättre tillsammans, också efter studierna.
Herr Evans!
Jag skulle verkligen vilja tacka er för det arbete ni utfört, för ert engagemang och för era ansträngningar för att finna lösningar på problem som inte alltid är enkla på grund av de institutionella gränserna som, tyvärr, hindrar oss att gå framåt så snabbt som vi alla skulle vilja.
Europaparlamentet har visat prov på utmärkt samarbete.
Utöver Evans skulle jag också vilja tacka alla ledamöter i kommissionen som bidragit till att parlamentet, rådet och kommissionen tillsammans hittar lösningar efter ett långt förfarande.
Texten i rådets gemensamma ståndpunkt, som parlamentet skall uttala sig om, är resultatet av en lång debatt mellan de tre institutionerna; jag tror att den slutliga texten motsvarar förväntningarna hos alla aktörer när det gäller rörlighet i Europa, även om jag instämmer med parlamentsledamöterna i att en text inte räcker, den måste också följas av konkreta handlingar.
Men i den fortsatta debatten om rekommendationen anser jag att vi emellertid går framåt på den väg som föreslagits vid toppmöten i Lissabon och Nice, där man förespråkade att politiken när det gäller undervisning och utbildning skall spela en avgörande roll i den ekonomiska tillväxten och det sociala förnyandet av Europa, vilket därmed gjort rörligheten till en av de viktigaste politiska frågorna.
Det är också i det sammanhanget, herr talman, som man måste förstå handlingsplanen för rörligheten som fastställdes av rådet i Nice, eftersom den är ett operativt komplement till åtgärderna i rekommendationen och är ett uttryck för ett nytt engagemang från medlemsstaterna till förmån för rörligheten.
När det gäller åtaganden skulle jag vilja betona min kollega Busquins engagemang, som arbetar aktivt för att forskarna skall åtnjuta samma rörlighet.
Tillåt mig, innan jag redogör för den ståndpunkt som kommissionen avser att anta vid denna andra behandling, att gå tillbaka till de ändringsförslag som antagits av parlamentet vid den första behandlingen, eftersom er föredragande talade om det.
Jag är glad att kunna konstatera att såväl kommissionen i sitt ändrade förslag den 9 november förra året som rådet i sitt förslag den 19 januari i år instämde i hela eller delar av en stor del av dessa ändringsförslag, särskilt dem som tillförde preciseringar till texten för att förstärka gemenskapsåtgärderna.
Den gemensamma ståndpunktens text innehåller därför 40 av de 56 ändringsförslag som röstades igenom av parlamentet vid den första behandlingen.
Nu, vid den andra behandlingen, föreslår Evans 6 ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten som jag skall uttala mig om.
Vissa av dessa ändringsförslag innebär en uttrycklig hänvisning till handlingsplanen för rörlighet i dess egenskap av ny juridisk handling om rörlighet; det är ändringsförslagen 1 och 3.
De syftar alltså till att skapa synergi mellan dessa två initiativ: och säger man synergi säger man också godkännande från kommissionen, eftersom vi instämmer i de två texterna.
Jag skulle ändå i beaktandet som ändrats genom ändringsförslag 1 vilja lägga till hänvisningen till rådet i Nice, som ursprungligen gällde ändringsförslag 3.
Det handlar egentligen om en obetydlig ändring som inte påverkar innehållet.
Jag instämmer också i ändringsförslag 2 och 4 som tillför preciseringar när det gäller uppföljningen av rekommendationen, bl. a. om tidsplanen och innehållet i rapporterna från medlemsstaterna och kommissionen om genomförandet av rekommendationen.
Jag anser också att de preciseringar som önskades av parlamentet i ändringsförslag 3, beträffande profilen för ledamöterna i expertgruppen, är fullständigt relevanta; avslutningsvis ansluter jag mig till åsikten som framförts av parlamentets utskott för kultur, ungdomsfrågor, utbildning, medier och idrott, där man föreslår att den tillfälliga precisionen skall tas bort i princip upp till ett år, i fastställandet av rörlighet och volontärverksamhet i ändringsförslag 5 och 6.
Detta innebär en mer flexibel formulering, enligt vilken den rörlighet som åsyftas i rekommendationen äger rum under begränsad tid, i enlighet med kommissionens ursprungliga förslag.
Så ni ser, kära föredragande, att kommissionen kan godkänna de 6 ändringsförslag som lämnats i den andra behandlingen genom en liten omformulering i ändringsförslag 3.
Enligt vår mening visar denna samstämmighet när det gäller parlamentets, kommissionens och - det är jag övertygad om - också rådets åsikter, att vi alla är på väg åt samma håll.
Jag skulle också, herr talman, vilja tacka parlamentet som alltid förstått betydelsen av rörligheten, och som alltid visat på sin vilja att samarbeta under hela förfarandet, även i svåra stunder - eller hur, herr föredragande?
Vi har uppnått en överenskommelse som inte är politisk, men som gäller de djupare behoven hos våra studenter och lärare.
Jag skulle också vilja erinra om den viktiga roll som parlamentet fått, i gemenskapsinitiativ som rör rörligheten, exempelvis meddelandet om de nya europeiska arbetsmarknaderna som bl.a. innebär att en task force om kompetens och rörlighet inrättas på hög nivå, eller i den sociala dagordningen som förespråkar modernisering av reglerna som syftar till att upprätthålla de sociala rättigheterna för arbetstagarna när det gäller rörlighet.
Jag skulle vilja påminna parlamentsledamöterna om denna text där det just påpekats att ett av de stora problem som ännu inte lösts ligger inom det sociala området.
Avslutningsvis, skulle jag vilja säga att jag i hela kommissionens namn verkligen engagerar mig för att snabbt införa det system som anges i rekommendationen.
Det kommer att göra det möjligt för oss att följa upp det hela inom ramen för en gemensam åtgärd bland medlemsstaterna; med detta avser jag att bemöta den berättigade oron som parlamentet uttryckt under hela förfarandet när det gäller en verkligt effektiv uppföljning.
