# ID: svediakorp-gov413062
# author: Evans, Robert J (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-14
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 761
# sentences: 25
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EN) Herr talman!
Detta betänkande avser ett kommissionsförslag som lades fram i januari år 2000, ett förslag som utarbetades i enlighet med artiklarna 149 och 150 och i vilket medlemsstaterna uppmanas att uppmuntra rörlighet hos personer som studerar på en kurs, genomgår en period av yrkesinriktad utbildning, arbetar som volontärer, lärare eller utbildare i en annan medlemsstat, vare sig det sker inom ramen för ett gemenskapsprogram eller inte.
När denna rekommendation från kommissionen lades fram för parlamentet, stod det mycket snabbt klart att det var ett bristfälligt dokument, vilket kommissionen faktiskt själv också erkände.
Om man skall vara efterklok, skulle det kanske ha varit enklare om vi hade förkastat det för 18 månader sedan och börjat om från början, men det gjorde vi inte, och jag och mina kolleger har arbetat hårt för att uppvisa någonting för parlamentet och för att bärga någonting från det.
Vid vår första behandling i Strasbourg i oktober antog parlamentet ändringsförslag som i mina ögon skulle förbättra textens kvalitet, och jag uppmärksammade några av de oriktigheter och brister som jag alldeles nyss nämnde.
Vi strävade också efter att utvidga det ursprungliga förslagets omfattning, till att omfatta till exempel forskare, vilket hade begärts av utskottet för sysselsättning och socialfrågor.
För det tredje uppmanade vi medlemsstaterna och kommissionen att fastställa riktmärken och exakta mål och att mäta framstegen mot de fastställda målen, det vill säga att fastställa indikatorer för att övervaka dem.
Kollegerna kommer kanske ihåg att detta betänkande lades fram för parlamentet vid en tidpunkt som var särskilt känslig för kommissionen.
Jag förstår att den var angelägen om att matcha insatser med resurser och att den av den anledningen förkastade alla ändringsförslag som innebar krav på uppföljningsinsatser.
Den förkastade inte alla ändringsförslag, bara dem vars innebörd var att den skulle vidta uppföljande åtgärder, något som är mycket viktigt.
Den förkastade också allt som hade samband med forskare, vilket jag kunde förstå.
Jag har sedan dess haft långa överläggningar och förhandlingar med kommissionens personal, som jag tackar för deras tid, med det franska ordförandeskapet, som prioriterade detta betänkande, och, för den delen, på sista tiden med det svenska ordförandeskapet, som även det har varit generöst med sin tid och energi.
Vi har undersökt sätt att täcka in följande viktiga områden: arten av volontärarbete samt administrativa, finansiella, språkliga och kulturella hinder för rörlighet.
Den gemensamma ståndpunkt som man nu har nått bidrar till att göra texten klarare, särskilt när det gäller medborgare i tredje land.
I ståndpunkten förkastas, emellertid, de flesta av parlamentets ändringsförslag om social trygghet och rättigheter till socialt skydd - områden som vi har känt är av avgörande betydelse för intressegrupper som studenter, lärare och andra.
Det är anledningen till att vi har varit tvungna att lägga fram några ändringsförslag till den gemensamma ståndpunkten.
Jag har i den andra behandlingen lagt fram sex ändringsförslag, vilka särskilt hänvisar till den handlingsplan som antogs vid toppmötet i Nice, som det är viktigt att hänvisa till, eftersom den klargör många av de saker som vi ville ta upp.
Jag har begärt vissa uppföljningsinsatser från medlemsstaternas sida.
Jag har undersökt sätt på vilka vi kan sänka de administrativa kostnaderna för att genomföra denna rekommendation.
Jag har, hoppas jag, klargjort de uppföljningsinsatser som förväntas av kommissionen och tagit bort ett onödigt och potentiellt skadligt krav i den gemensamma ståndpunkten.
Alla dessa ändringsförslag är tillåtliga, och jag har fört nya diskussioner med det svenska ordförandeskapet för att vara säker på att de ligger i linje.
Det finns en eller två tekniska detaljer som jag skulle vilja ta upp i morgon i form av muntliga ändringsförslag, bara för att klargöra texten och öka den språkliga konsekvensen.
Jag vill att betänkandet skall vara klart och otvetydigt, så att det kan gå igenom, och så att det står helt klart för medlemsstaterna vad som förväntas av dem.
Som en följd av detta betänkande kommer vi att ta några - om än prövande - steg mot att skapa rörlighet för personer som genomgår utbildning, lärare, studenter, akademiker och andra, så att de verkligen kan flytta från ett land till ett annat inom Europeiska unionen, göra det till verklighet och ta ett första steg framåt.
