# ID: svediakorp-gov412978
# author: Malmström, Paulsen & Olle Schmidt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 373
# sentences: 20
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
Vi har röstat ja till Cashmans betänkande om nya, klarare regler för medborgarnas tillgång till offentliga handlingar i EU: s institutioner.
Den kompromiss som nu antagits av Europaparlamentet är ett viktigt steg på vägen mot ökad öppenhet och förbättrad effektivitet i institutionerna.
Dessutom är de nya reglerna klart bättre än det laglösa tillstånd gällande handlingsoffentlighet som råder i dag.
Vi ser dock samtidigt en rad problem med de nya offentlighetsreglerna.
Känsliga handlingar som hemligstämplats, exempelvis med hänvisning till allmän säkerhet, undantas från offentlighetsprincipen och behöver inte diarieföras.
Författaren till ett känsligt dokument är den som beslutar om mottagaren får lämna ut det.
Dessa regler står helt i strid med den svenska offentlighetsprincipen, som präglat svensk förvaltning i över 250 år.
Det svenska ordförandeskapet har bedyrat att specialreglerna om känsliga handlingar bara skall omfatta dokument som rör utrikes- och säkerhetspolitik.
Vi ser dock en stor risk att känsliga dokument mycket väl kan komma att omfatta även handlingar som rör andra områden, exempelvis Schengensamarbetet och den gemensamma flyktingpolitiken.
Vi är dessutom oroliga för att den svenska grundlagen, med rötter från 1766, kommer att hotas av oklara EU-regler.
I förordningens inledning står att syftet inte är att ändra befintlig lagstiftning i medlemsländerna.
Samtidigt tvingade kommissionen igenom att en hänvisning till nationell lagstiftning ströks i sista minuten.
Trots detta förutsätter vi att kommissionen kommer att hålla sitt löfte och hävda medlemsstaternas rätt att självständigt fatta beslut om utlämnande av handlingar.
Kommissionen har under hela beslutsprocessen motarbetat ökad öppenhet och insyn för medborgarna för att i stället värna hemligstämpeln.
Detta tyder på att den gammalmodiga kommissionen fortfarande präglas av byråkrati och ovilja till förändring.
Förhoppningsvis är den nya förordningen om medborgarnas tillgång till handlingar ett viktigt steg på vägen mot ännu tydligare regler, som kan lägga grunden till en moderniserad förvaltning där öppenhet och insyn är en självklarhet.
I förordningen slås fast att en översyn av reglerna skall ske senast i januari 2004.
Vi röstar ja till betänkandet i dag i övertygelsen om att detta bara är första steget mot ett öppnare EU.
Folkpartiet kommer att driva frågan vidare.
