# ID: svediakorp-gov412977
# author: Eriksson, Frahm, Schmid, Seppänen & Sjöstedt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: 
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 407
# sentences: 15
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
På den internationella journalistdagen, den 3 maj, antar Europaparlamentet regler, som kommer att utestänga en lång rad handlingar från EU.
GUE / NGL-gruppen tar avstånd från resultatet av de slutna förhandlingarna och vi har i dag röstat emot kompromissen mellan Europaparlamentets två största politiska grupper, rådet och kommissionen.
Reglerna om öppenhet i EU har förhandlats bakom hermetiskt slutna dörrar och resultatet visar dessvärre att EU: s institutioner anser att medborgarna är motspelare och inte medspelare.
Reglerna för vilka dokument som kan undantagas från offentlig tillgång är så oklara att det inte kommer att vara svårt att hemlighålla praktiskt taget vilken handling som helst.
Interna handlingar är odefinierade och skall hemlighållas om deras offentliggörande skall ha ett avgörande inflytande på en beslutsprocess.
Medlemsstaterna kan kräva att handlingarna klassificeras och till och med kräva att de inte registreras, utan att det klargörs efter vilka regler detta skall ske.
Handlingar, som rör EU: s utrikes-, försvars- och säkerhetspolitik, kan hållas helt borta från allmänheten, och handlingar som rör den inre säkerheten kan likaså hemlighållas.
Reglerna kommer att få betydelse i alla medlemsstater, och den nationella möjligheten för att skapa ytterligare öppenhet i medlemsstaternas politiska process är nu underordnad unionens gemensamma regeluppsättning.
Den offentliga debatten om detta tema har varit näst intill icke-existerande, och den slutna process, som reglerna tillkommit under, har inte precis bidragit till projektet om att föra unionen närmare medborgarna.
Resultatet ger intrycket av att föredragarna har gömt sig i skuggan av det svenska ordförandeskapet med förhoppningen om att öppenhet och allmänhetens intressen täcks in genom svenskarnas långa tradition av öppenhet i förvaltningen.
Men det är uppenbart att svenskarna har lagt sig på en försoningskurs, som har prioriterat konsensus i rådet framför att säkra medborgarnas intressen.
Svenskarna har med andra ord varit med om att godkänna förordningen framför att försvara medborgarnas intressen och idag följer Europaparlamentet detta exempel.
Kommissionen och rådet kan belåtna luta sig tillbaka och Europaparlamentet har förhandlat utifrån egna intressen för att få insyn i en rad förtroliga handlingar utan garanti för att en enda handling utfärdas.
Detta kan inte sägas vara i medborgarnas intresse, och det står nu klart, att allmänheten har varit gisslan i en kamp om Europaparlamentets egna intressen, där Europaparlamentet till slut har valt att offra gisslan.
