# ID: svediakorp-gov412914
# author: von Wogau (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 612
# sentences: 32
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, kära kolleger!
Jag vill börja med att hjärtligt tacka kollegan Katiforis för hans betänkande.
Vad rör det sig då om i detta betänkande?
I maj 1998 fattades de avgörande besluten om förverkligandet av Ekonomiska och monetära unionen.
Därmed blev Ekonomiska och monetära unionen och införandet av en europeisk valuta ett oåterkalleligt faktum.
Vilka var grunderna den gången?
För det första Europeiska centralbankens oberoende för att på det viset säkra penningvärdets stabilitet, och för det andra stabilitets- och tillväxtpakten som skulle garantera att statsfinanserna inte äventyrade den europeiska valutan.
Det första mål vi har eftersträvat genom att införa den europeiska valutan - det gäller framför allt min grupp - var nämligen en stabil valuta för Europa.
Nu har vi kollegan Katiforis betänkande om förverkligandet av stabilitets- och tillväxtpakten framför oss.
Vi måste påminna oss om vad stabilitets- och tillväxtpakten kräver.
Den kräver att statsfinanser eftersträvas som är i jämvikt eller uppvisar överskott i de länder som fortfarande är starkt skuldsatta.
När vi den gången diskuterade stabilitets- och tillväxtpakten i samband med Maastrichtfördraget handlade det om en ny nettoskuld på 3 procent, som var kravet för anslutning den gången.
Men frågan i dag är om vi kan uppnå statsfinanser som är i jämvikt eller uppvisar överskott?
Frågan är vad det är som är nytt?
Den första nyheten är positiv: I Euroland - i de tolv länder som har infört valutan och som även kan kallas den europeiska hemmamarknaden eller euroområdet - i dessa tolv länder har vi i allmänhet - jag säger med flit i allmänhet - statsfinanser i jämvikt.
Det är att betrakta som positivt.
Å andra sidan måste vi också vara medvetna om riskerna.
Vi har uppnått detta mål i en tillväxtfas som vi varken kan eller kommer att uppnå igen nästa år, nämligen vid en tillväxt på 3,4 procent, det vill säga ett gott år ur ekonomisk politisk synvinkel.
I Bibeln rekommenderas att man under de goda åren sparar för de svåra åren.
För det andra var det UMTS-licenserna som gav en del pengar till våra finansministrars kassor.
För det tredje måste vi tänka oss för, eftersom ålderspyramiden kommer närmare och vi måste ta oss an de utgifter som det innebär.
Jag anser att den möjligheten inte utnyttjats fullt ut, de positiva omständigheterna har inte utnyttjats fullt ut.
I vissa länders fall finner jag det bekymmersamt att dessa liksom tidigare har mycket omfattande skulder, till viss del också en något kortsiktig struktur på dessa skulder.
Vi måste se dessa risker.
Därför måste vi också kräva en fortsättning på de försök till konsolidering som har påbörjats och som i vissa länder är avsevärda, medan de i andra är otillräckliga.
Jag vill också påpeka att jag är bekymrad för mitt eget land Tyskland, för vår tillväxt ligger under genomsnittet i Euroland.
Vi har inte lyckats uppnå en balanserad budget, trots att UMTS-licenserna har varit en ekonomisk välsignelse för just Tyskland.
Över till min grupps ståndpunkt beträffande Katiforis betänkande.
Vi kan godta betänkandet i dess nuvarande utformning.
Däremot är vi bekymrade över två ändringsförslag med samma innehåll, nämligen att investeringarna bör undantas vid beräkningen av stabilitets- och tillväxtpaktens marginaler.
Även vi anser att investeringar är nödvändiga, att budgetarna måste omstruktureras med tanke på större investeringar, dock inom ramen för stabilitets- och tillväxtpakten.
Därför kommer vi tyvärr att bli tvungna att rösta nej till kollegan Katiforis betänkande, om en majoritet av parlamentet antar dessa ändringsförslag.
