# ID: svediakorp-gov412847
# author: Wallström (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 915
# sentences: 34
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Olyckan i Tjernobyl 1986 var en omfattande tragedi, och vi har fortsatt att ha en stark medkänsla för olyckans offer, både när de gäller de som deltog i uppröjningen, arbetstagare vid kärnkraftverket och folk som inte drabbades direkt, inbegripet oskyldiga barn.
Vi inser också vilken enorm ekonomisk börda som olyckan innebär för Vitryssland, Ryssland och Ukraina, och andra länder och problemen för befolkningen i de drabbade regionerna när det gäller att komma tillbaka till normala levnadsförhållanden.
Konsekvenserna av olyckan på EU: s territorium var jämförelsevis små, men man har ändå fortsatt att ta viktiga initiativ i samband med övervakningen av radioaktivitetsnivåerna i miljön och i livsmedel: Importkontrollerna av livsmedel stärktes t.o.m. nyligen.
Åminnelsen av denna händelse ger oss en möjlighet att begrunda kärnsäkerheten i regionen.
Den 15 december 2000 stängde de ukrainska myndigheterna kärnkraftverket i Tjernobyl för gott.
Kommissionen välkomnade detta beslut och ansåg det vara ett stort bidrag till förbättringen av kärnsäkerheten i Europa.
Vi är också fullt medvetna om att Ukraina, genom att fatta beslut om att stänga kärnkraftverket i Tjernobyl senast 2000, har uppfyllt det åtagande man gjorde enligt det internationella avtal man undertecknade tillsammans med regeringarna i länderna som ingår i G7-gruppen och med Europeiska kommissionen.
Europeiska unionen har gett ett avsevärt stöd till Ukraina under de senaste åren, för att landet skall kunna ta itu med och lösa effekterna av olyckan i Tjernobyl, som haft en sådan förödande inverkan på befolkningen och miljön.
Över 340 miljoner euro har fram till i dag tilldelats i form av stöd, och då tar man inte hänsyn till den tekniska hjälp som tillhandahållits vid installation av andra kärnkraftverk i Ukraina.
Det viktiga EU-stödet har i landet att göra med omvandlingen av sarkofagen till ett miljömässigt godtagbart system och att ta itu med de sociala behoven.
Kommissionen kommer inom kort att anta det formella förslaget till ett rådsbeslut om ett andra bidrag till Tjernobyls skyddsfond som förvaltas av EBRD, och som sedan kommer att inges till rådet och parlamentet, så att ett beslut kan fattas.
Kärnsäkerhet är en prioriterad fråga för Europeiska unionen.
Allt sedan inledningen av de politiska och ekonomiska reformer som ägde rum i f.d.
Sovjetunionen, har Europeiska unionen aktivt gett stöd till länderna i regionen för att de skall förbättra säkerheten vid sina kärnkraftverk.
EU: s strategi var förenlig med G7-gruppens multilaterala åtgärdsprogram.
Detta inbegrep stöd till kortsiktiga åtgärder för förbättring av kärnsäkerheten, såväl som långsiktiga åtgärder för att ersätta opålitliga reaktorer med alternativa energikällor.
När det gäller kandidatländerna i Central- och Östeuropa, har Phare-programmet hjälpt till med - och fortsätter att hjälpa till med - förbättringen av kärnsäkerheten i området, såväl som att utveckla ekonomiskt och miljömässigt sunda energistrategier i syfte att ersätta de kärnreaktorer som är mindre säkra.
I enlighet med rådets begäran, har kommissionen högprioriterat kärnsäkerheten i partnerskapen för anslutning och genom att använda stödet inför anslutningen för att uppfylla dessa prioriteringar.
Viktiga milstolpar är: Avtalet att stänga enheter som inte går att modernisera i Litauen, Slovakien och Bulgarien; stödet genom programmet till myndigheter som handhar kärnkraftsfrågor; de kortsiktiga, brådskande säkerhetsförbättringarna som gjorts när det gäller vissa reaktorer; de utformnings- och funktionsmässiga förbättringarna av reaktorer som går att uppgradera och även avsevärd hjälp med att ta itu med problemen som har att göra med radioaktivt avfall och utbränt kärnbränsle.
Fallet Ryssland är särskilt viktigt.
Ryssland är den enda staten från f.d.
Sovjetunionen som är engagerad i alla aspekter som rör kärnenergi, från uranbrytning till utformning av kärnkraftverk, kraftgenerering och upparbetning av utbränt kärnbränsle.
Ungefär 15 procent av elektriciteten i Ryssland genereras genom kärnkraft.
Ryssland civila kärnkraftsindustri är också en stor arbetsgivare och ca 300 000 personer arbetar i branschen.
Med tanke på den tillgängliga EU-budgetens begränsade storlek, det stora antalet reaktorer i drift och de speciella ekonomiska förhållandena i Ryssland, skulle det vara omöjligt för Europeiska unionen att erbjuda landet ett ekonomiskt stöd som motsvarar det som getts till kandidatländerna och till Ukraina.
Den grundläggande strategin är emellertid densamma, dvs. att använda de tekniska och ekonomiska resurser som finns tillgängliga för Europeiska unionen för att hjälpa Ryssland att förbättra säkerheten.
När det gäller Ryssland har vi också ett aktivt samarbete i frågor som rör utbränt kärnbränsle och hantering av radioaktivt avfall i nordvästra Ryssland.
En enorm mängd utbränt kärnbränsle från atomubåtar finns lagrad under mycket bristfälliga förhållanden.
Detta utgör ett stort hot mot Barents hav och den arktiska miljön.
Gemenskapen har ingen del i det arktiska övervaknings- och utvärderingsprogrammet, men deltar ändå intensivt i det arbete som har att göra med radioaktivitet i den arktiska miljön.
Vi deltar just nu i aktiva förhandlingar om ett särskilt multilateralt avtal, det multilaterala miljöprogrammet för kärnenergisektorn i Ryska federationen, som gör det möjligt för oss att upprätta och genomföra ett omfattande internationellt initiativ.
För att sammanfatta: Kommissionen tillämpar en aktiv politik när det gäller att stödja våra partnerstater i deras ansträngningar att öka kärnsäkerheten.
Vi är fast beslutna att fortsätta med denna politik, och jag hoppas verkligen att vi tillsammans kan säkerställa en trygg och säker energiförsörjning som är förenlig med hållbar utveckling och hänsynstagande till miljön.
