# ID: svediakorp-gov412813
# author: Blokland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 324
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Precis inom tidsgränsen har en kompromisstext lagts fram som rådet, kommissionen och parlamentets förhandlare kunnat enas om.
Det är positivt att parlamentet visar sig allt mer i sådana här förhandlingsförfaranden att det ändå tydligt kan lämna sina spår.
Jag är dock inte särskilt förtjust över slutresultatet.
Förfarandet förtjänar inget skönhetspris.
De hemliga förhandlingarna, varigenom de mindre partigrupperna och intressegrupperna nästan inte har haft någon funktion, tycker jag är ett dåligt förfarande.
Nu har vi en text som det gäller för oss endast att svälja eller avstå från helt.
När det gäller innehållet så måste vi alla fall svälja mycket; framför allt med avseende på klassificeringen av konfidentiella handlingar har parlamentet tagit ett stort steg bakåt.
Många formuleringar är så vaga att de i praktiken kan betyda vad som helst.
Jag tänker till exempel på föredragandenas påstående att de nationella offentlighetsreglerna har säkerställts.
Om det är sant, varför har då en del som uttryckligen handlar om detta strukits ur förordningens text?
Däremot var det för mycket begärt att offentlighetsregler för handlingar som bara gäller i vissa medlemsstater även oavkortade skulle kunna gälla för hela unionen.
De södra medlemsstaterna har inga sådana regler så man kan inte förebrå dem att de är litet rädda för kallt vatten.
Det är en utopi att tro att vi alltid skall kunna föra en idealisk politik på europeisk nivå.
Det är skillnaderna i uppfattning om den öppenhet som önskas tyvärr för stora för.
Precis som här så har vi den senaste tiden ofta sett att vissa gränser uppnåtts i medlemsstaterna.
Det bästa resultat som då kan uppnås är en kompromiss som ingen egentligen är nöjd med.
Det måste vi acceptera som en realitet.
I Europeiska unionen måste vi acceptera medlemsstaternas egna bakgrunder och kulturer, även om vi själva gärna skulle vilja något annat.
