# ID: svediakorp-gov412797
# author: Van den Berg (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 551
# sentences: 23
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Som skuggföredragande för utskottet för konstitutionella frågor vill jag för det första tacka föredragandena så mycket för deras stora insatser för att nå fram till en kompromiss med rådet och kommissionen om den förordning som i de nederländska korridorerna kallas för " Euro-WOB ".
Med tanke på det kraftiga motståndet från flera medlemsstater stod det på förhand klart att förhandlingarna skulle bli utomordentligt svåra.
Naturligtvis hade jag och flera av mina kolleger, bland annat Michael Cashman och Hanja Maij-Weggen, gärna sett att förslaget skulle innebära mer öppenhet på diverse områden, men det visade sig vara en bro för mycket för flera medlemsstater.
Vi stöder kompromissen helhjärtat eftersom den i våra ögon är det bästa resultat som kan uppnås.
Avtalet innebär en avsevärd förbättring av kommissionens förslag och de nuvarande reglerna.
Jag kan alltså inte acceptera den alldeles för långa och obegränsade listan med ofta otydliga skäl till varför tillgång till handlingar kunde förvägras.
De tunga påtryckningarna från både parlamentet och ett antal medlemsstater har lett till att den här listan gjorts betydligt kortare och samtidigt begränsats.
Det är också mycket tillfredsställande att Solanas regler från förre sommaren, varigenom hela kategorier av handlingar per definition uteslöts från insyn, blir ogiltiga genom den nya öppenheten.
För mig skulle det dessutom vara oacceptabelt om de europeiska reglerna om öppenhet och insyn skulle inskränka de redan befintliga nationella reglerna.
Det är lyckligtvis inte fallet.
En annan pluspunkt är att handlingar som avfattats under den förberedande fasen av lagstiftning och strategier nu uttryckligen kommer att vara offentliga.
Samtidigt beklagar jag att vissa punkter inte tagits upp i kompromissen på grund av det kraftiga motståndet från bland annat flera medlemsstater.
Jag hade till exempel gärna sett att även konfidentiella handlingar från andra håll, till exempel Nato eller en medlemsstat, helt skulle omfattas av de europeiska offentlighetsreglerna: nu måste tillstånd begäras hos respektive myndighet.
För min del skulle även alla handlingar fått hamna i det offentliga registret, där det nu görs undantag för konfidentiella handlingar.
Vi måste som Europaparlament noga följa hur de berörda institutionerna i den dagliga praktiken kommer att utforma öppenheten för medborgarna.
Därför uppskattar jag verkligen den årliga rapporten om hur offentlighetspolitiken genomförs.
Om det vid utvärderingen i januari 2004 visar sig att förordningen inte ger tillräckliga garantier för öppenhet och att andelen känsliga handlingar är för hög så är det vår uppgift som parlamentsledamöter att ingripa.
Slutligen vill jag säga till de av våra kolleger som tänker rösta mot kompromissen att de inte kan driva någon handtvagningspolitik på det sättet.
Ett förkastande av den kompromiss som nu uppnåtts skulle få till följd att de europeiska medborgarna den närmaste tiden vore utan entydiga europeiska offentlighetsregler.
Det svenska ordförandeskapet har tillsammans med ett antal medlemsstater och med Europaparlamentet jobbat hårt för att uppnå en kompromiss före den 1 maj.
Frågan är verkligen om de ordförandeskap som följer kommer att behandla den här frågan med samma handlingsvilja och dessutom finns risken att ytterligare förhandlingar inte kommer att leda till en förbättring utan tvärtom till en försämring av förordningen.
Därför tycker jag att det här är rätta tillfället att rösta för den här kompromissen.
