# ID: svediakorp-gov412778
# author: Zimeray (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 442
# sentences: 13
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Två österrikare, två tryckfrihetsbrott.
Den här gången är det Voggenhuber som åtalas för att ha sagt följande när han talade om Haider: " han är en fascist och FPÖ är ett nynazistiskt parti, FPÖ och Jörg Haider företräder fascismens viktigaste ingredienser: den auktoritära stilen, myten om den starke mannen, förföljelsen av minoriteter, rasismen, utpekandet av utlänningar som parasiter, socialbidragstagare och snyltare, den egna nationen som en ofullgången skapelse och den egna republiken som en gangsterrepublik.
Allt detta ger uttryck för en mentalitet som har bagatelliserats hos oss under många år.
Partiet begår ett historiskt misstag genom att föra nyfascismen till makten i Österrike. "
Detta är uttalandet som ledde till att Voggenhuber åtalades vid den österrikiska brottmålsdomstolen.
Av skäl som jag åberopade tidigare apropå fallet Sichrovsky, måste jag säga att utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden inte tvekade om att den parlamentariska immuniteten bör behållas.
Den parlamentariska immuniteten gäller varje gång det finns ett samband - om så hårfint, om så obetydligt - mellan ledamotens sätt att uttrycka sig och sätt att uttrycka en politisk uppfattning, och i fallet Voggenhuber är det ingen tvekan om att han har gett uttryck för en politisk uppfattning, även om denna politiska uppfattning visserligen uttrycks på ett onyanserat sätt, kan väcka reaktioner och självklart får de utpekade att reagera.
Min uppfattning är att vi absolut måste - det är vår institutions oberoende det handlar om - skydda var och ens förmåga att uttrycka sig fritt, framför allt när det gäller att uttrycka rent politiska åsikter på ett sätt som inte kan missförstås.
Men jag tar tillfället i akt för att säga följande: i det här fallet, liksom, och kanske framför allt, i det tidigare fallet Sichrovsky, är den parlamentariska immuniteten till för att skydda institutionen - varje ledamot bör anse sig ha fått i uppdrag att skydda institutionen.
Genom att mildra sitt sätt att uttrycka sig - och detta gäller samtliga, eftersom man får säga allt om man bara säger det på ett balanserat och artigt sätt - genom att uttrycka sig mer behärskat bidrar man till att skydda den institution man företräder, värdigheten i sitt representativa uppdrag och hur detta representantskap framstår utåt sett.
Detta gäller särskilt Sichrovsky.
Men i fallet Voggenhuber, herr talman, har utskottet för rättsliga frågor och den inre marknaden utan tvekan beslutat att föreslå att den parlamentariska immuniteten inte skall upphävas, av skäl som jag har redogjort för.
