# ID: svediakorp-gov412761
# author: Nielson (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-05-02
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 519
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Jag vänder mig först till fru Maes.
Vi vill utveckla frågan genom att fullt ut delta som biståndsgivare och finansiera sektorsprogram som är bättre organiserade än vad vi hittills åstadkommit på nationsnivå.
Det påverkar också de krav som FN-organisationer måste uppfylla, när alla biståndsgivare är mer disciplinerade.
Vi förväntar oss också i större grad att medlemmar av FN-organisationen skall utöva sin roll genom ett mer frekvent samråd med andra biståndsgivare: Detta har till viss mån fungerat med Världsbanken under de senaste åren, och det handlar här om samma system.
När det gäller den humanitära delen, är saken helt annorlunda.
Det främsta skälet till varför vi här bör stödja FN-organen är att de väldigt ofta har det särskilda mandatet att göra saker där de har tillträde, och där andra kan ha stora svårigheter.
Vi försöker att upprätta en balans mellan vårt utnyttjande av dessa och icke-statliga organisationer.
Det handlar bara om samordning, men t.ex.
UNHCR har ett särskilt mandat och vi måste vara försiktiga så att vi inte marginaliserar organet.
Helt uppriktigt, fru Miranda, så föreslår kommissionen i dag ingenting som skulle överraska de som diskuterat dessa frågor med mig under de senaste åren.
Detta ligger i hög grad i linje med det som jag tillkännagett som nästa logiska och nödvändiga steg.
Vi kommer att diskutera det, och det är viktigt att vi försöker att få till stånd samma slags välinformerade samförstånd om detta steg, som vi lyckades med i samband med det övergripande strategidokumentet.
Detta är en del av genomförandet av dessa idéer och vi kommer båda att kunna göra verksamheten effektivare, och även få mer inflytande.
Denna förmåga är bra, men inte tillräcklig, och om det är ett uppenbart PR-trick, så föredrar jag den typ som kan härledas från yrkesmässig respekt och där man får ett faktiskt inflytande på det globala planet.
Det är detta vi försöker att uppnå.
Herr Khanbhai!
Diskussionen om den globala fonden är på ett sätt lätt att förstå, och vi trappar gärna upp initiativet mot överförbara sjukdomar till den grad att skapandet av denna fond faktiskt sätter nya och kompletterande pengar från privata källor i omlopp.
Vi välkomnar den och vi kommer kanske också att delta, men det verkliga problemet rör arbetet på plats.
Det är i detta sammanhang FN-organisationerna måste svara mer direkt på våra frågor och där vi måste bli bättre på att faktiskt genomföra verksamheten.
Det är detta som är flaskhalsen i kampen mot dessa sjukdomar, inte om vi lägger till eller inte lägger till 100 miljoner euro från medel som redan tilldelats för att göra detta arbete.
Det som det handlar om på plats är alltså flaskhalsen, och vi får aldrig glömma detta när vi diskuterar frågan.
Det finns många skiftande åsikter i diskussionen om dessa frågor, och jag kommer att vara mycket envis, med stöd från kammaren, och hålla fast vid det som vi har bestämt.
