# ID: svediakorp-gov412667
# author: Swiebel (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 436
# sentences: 22
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, mina damer och herrar!
Jag läser för er ur en tidningsartikel: i dag har president x från land y uppmanat landets regionala myndigheter att peka ut judar och negrer i deras områden, så att de kan arresteras.
Enligt presidenten måste judar och negrer arresteras, fängslas och förvisas.
Slut citat.
Ni frågar er antagligen i vilket land och under vilken tid det här utspelar sig.
De historiska exemplen känner vi ju till alltför väl.
Byt ut judar och negrer mot homosexuella män och kvinnor, och då vet ni att jag talar om de uttalanden som Namibias president gjorde helt nyligen, för övrigt inte för första gången, och som tycks mana till en häxjakt på homosexuella.
Namibias president uppmanade till att, som han uttryckte det, rensa landet från homosexuella den 19 mars.
Den här veckan upprepade han denna uppmaning, trots protester både i Namibia och utomlands.
Det är alltså inte frågan om en slip of the tongue utan om en medveten kampanj.
Vid de tidigare tillfällena var det fortfarande möjligt att avfärda den namibiska presidentens anti-homoretorik med ett leende.
Det hela framstod som en rädd mans personliga käpphäst, en man som krampaktigt höll fast vid det traditionella bysamhället.
Presidentens uttalanden målar upp en bild av ett samhälle som tycks gå under av sexuell promiskuitet.
Att kriminalisera homosexuella, och att blanda detta med en rejäl portion främlingshat och uppmaningen till namibiska kvinnor att veta sin plats, löser emellertid inte problemen.
Tvärtom, att på det här sättet exploatera rädslan för aids är att leka med elden.
Korrekt information och distribution av kondomer är ett bättre svar.
Anti-homokampanjen i Namibia utgör ett hot, inte bara för potentiella offers fysiska välmående, utan också för demokratin, rättsstaten och de mänskliga rättigheterna.
Amnesty International har förklarat att de betraktar människor som fängslats på grund av sin sexuella läggning eller på grund av att de utövar sin mötes- och yttrandefrihet som samvetsfångar.
Namibia måste hålla sig till internationella förpliktelser, som innebär att de mänskliga rättigheterna gäller för alla, och som är universella och odelbara.
Därför är det nödvändigt att Europeiska unionen och medlemsstaterna högt och tydligt uppmanar Namibia att upphöra med den här häxjakten.
Låt Namibia ta lärdom av grannlandet Sydafrika där homosexuellas rättigheter uttryckligen garanteras i grundlagen.
Ett land som har kämpat för sin egen frihet och mot rasdiskriminering och apartheid, kan väl ändå inte förespråka sexuell diskriminering och apartheid?
