# ID: svediakorp-gov412592
# author: Berthu (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-05
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 406
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(FR) Europaparlamentets resolution om mul- och klövsjukan förtjänar att godkännas, framför allt för att den innehåller ett antal reservationer mot slaktpolitiken, som kan vara ändamålsenlig i vissa fall, men som knappast förefaller effektiv i fallet med Förenade kungariket.
Allmänheten ställer sig frågande, och det med rätta.
Den resolution vi just har röstat igenom innebär att man med all rätt lutar mot tillstånd för nödvaccinering, antingen i en region som drabbats av mul- och klövsjukan eller som en " buffert " i vissa regioner, eller av särskilda djurarter.
Bortsett från den typen av nödåtgärder måste vi fråga oss varför mul- och klövsjukan - som en gång i tiden var en välkänd sjukdom på landsbygden och som för det mesta inte dödade djur (och än mindre människor) - i dag ger upphov till en sådan nationell tragedi.
Svaret är dubbelt.
För det första sprider sig sjukdomen fortare än förut, eftersom jordbruket har blivit extremt inriktat på produktivitet och därmed uppstyckat, specialiserat, splittrat.
Varje djur kan tillbringa olika perioder av sitt liv på olika platser inom en nation eller t.o.m. inom Europa.
Transporterna är många, bandet med den ansvarige uppfödaren brutet, spårbarheten slumpmässig.
I våra ögon är det därför viktigt att återinföra en mer stabil uppfödning, där man känner till de ansvariga och där djuren inte behandlas som passiva handelsvaror.
Det är en del av en jordbruksreform som vi föreslår för de kommande åren.
För det andra tycks masslakterna motiverade av ekonomiska skäl som man inte alltid har insyn i.
Bland annat viljan att upprätthålla exporten till varje pris, samtidigt som vissa inköparländer anser att kött från vaccinerade djur inte är annorlunda än kött från sjuka djur: under sådana förhållanden skulle vaccinering inte tjäna något till ur en ekonomisk synvinkel, eftersom köttet blir mindre värt i båda fallen.
Detta ekonomiska resonemang förefaller absurt.
Varför skulle man inte kunna exportera och samtidigt tillhandahålla vaccinationscertifikat?
Och varför måste man sätta exporten framför allt annat, något som medverkar till jordbrukets produktivitetssträvan och medför krav på subventioner som kostar skattebetalaren stora pengar, allt för att till slut destabilisera mindre utvecklade länders jordbruk?
Detta system är på väg att bli galet, och även där kommer vi att behöva ta tillbaka herraväldet under de närmaste åren.
