# ID: svediakorp-gov412448
# author: De Palacio (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: ES
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 889
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(ES) Herr talman!
Jag vill i första hand tacka föredraganden, herr Camisón, för hans fantastiska arbete.
Jag vill även tacka parlamentet för den ansträngning det har gjort för att förbättra föreliggande förslag.
Ett tydligt bevis på detta är de olika ändringsförslag som har lagts fram av utskottet för regionalpolitik, transport och turism och även de ändringsförslag som har lagts fram och försvarats under dagens plenarsession.
Föreliggande förslag till förordning om stöd till samordning av transporter på järnväg, väg och inre vattenvägar är en utveckling av artikel 73 i EG-fördraget, enligt vilken samordningen för transport är förenlig med gemenskapsrätten.
Vår avsikt är därför att skapa en öppen, sammanhängande och klar ram för att undvika snedvridningar på marknaden.
Det är likaså viktigt att samma normer tillämpas för transportsätt som konkurrerar sinsemellan.
I kommissionen förslag fastställs det därför gemensamma kriterier för beviljande av undantag, vilka skall tillämpas på samma sätt för alla slags inre transportsätt.
Ungefär hälften av ändringsförslagen står i samklang med kommissionens inställning och de kan följaktligen godtas.
Emellertid har en del av ändringsförslagen en mycket annorlunda inriktning och vi kan därför inte godta dessa.
Jag kommer att ta upp några av de förslagen.
För det första utgör begreppet statligt stöd en grundsten i unionens konkurrenspolitik.
Enligt detta begrepp skall alla offentliga stöd som beviljas för företag som bedriver ekonomisk verksamhet, oavsett företagets rättsliga status, betraktas som statliga stöd och dessa faller under bestämmelserna i fördraget.
Varken ändringsförslag 21 eller 37 kan ändra denna grundläggande princip i gemenskapsrätten.
Målet med flera av ändringsförslagen är att främja järnvägstransporter och kombinerade transporter genom beviljande av offentliga stöd på bekostnad av andra transportsätt.
Vi kan inte hålla med om de förslag som föreslås, även om vi också är bekymrade och vet att det är nödvändigt att ge nya impulser till järnvägstransporterna.
Men, ärade kolleger, detta kan vi bara uppnå om järnvägen är i stånd att tillhandahålla god service, vilket innebär att den är konkurrenskraftig.
För att uppnå detta anser jag att de åtgärder som vi står i begrepp att genomföra är den bästa vägen att gå.
En nyckelfaktor i förslaget är att skapa jämbördiga förhållanden som ger rättvis konkurrens och som grundas på principen användaren betalar, där de externa kostnaderna och infrastrukturkostnaderna tas med i beräkningen.
Följaktligen måste de statliga stöden begränsas till att kompensera vissa externa kostnader, alltid inom ramen för en lojal konkurrens.
Att bevilja stöd som överstiger dessa kostnader och som inte kontrolleras ger inte dessa företag de incitament de behöver för att bli effektivare och öka sin konkurrenskraft.
I andra ändringsförslag föreslås att stöden till omlastningsanläggningar inom ramen för kombinerade transporter bör undantas föranmälningskrav, men eftersom terminalerna ofta utnyttjas av privata företag och konkurrerar med andra terminaler för att dra till sig trafikflöden finns det en uppenbar risk för att konkurrensen kan snedvridas.
Vi kan därför inte godta att de inte omfattas av anmälningsskyldigheten.
Det har även lagts fram förslag om att passagerartransportföretag skall kunna ansöka om stöd för kompensation för externa kostnader och infrastrukturkostnader.
I enlighet med artikel 73 regleras emellertid stöden till passagerartransporter av gemenskapslagstiftningen om offentlig service, vilken utgör en komplett och lämplig ram för hur de offentliga institutionerna kan stödja intern service för passagerartransporter.
Syftet med dessa ändringsförslag är i grund och botten att ändra denna lagstiftning och följaktligen kan inte kommissionen godta dem.
I ett ändringsförslag framförs en begäran om att fastställa kriterier för ett kompensationssystem för externa effekter och infrastrukturkostnader.
Utvärderingen av de externa effekterna är en fråga som ständigt diskuteras, vilket Jarzembowski sade.
Det finns i dag tillämpbara metoder för att göra en sådan utvärdering, men trots kommissionens ansträngningar har medlemsstaterna en mycket negativ inställning till att fatta beslut om gemensamma regler.
Kommissionen utesluter absolut inte möjligheten att i framtiden lägga fram ett förslag i den här riktningen och jag vill än en gång tacka herr Costa för det arbete han har utfört i sitt betänkande om detta ämne.
Men vad vi inte under några förhållanden kan göra är att underordna behovet av att utvärdera konkreta planer för offentliga stöd under ett avtal mellan de europeiska institutionerna och gemensamma regler.
Med stöd av ett pragmatiskt förslag och i enlighet med subsidiaritetsprincipen anser kommissionen att det är upp till medlemsstaterna själva att välja vilken utvärderingsmetod de skall tillämpa för dessa kostnader i varje konkret fall tills vi får gemensamma regler.
Kommissionen godtar alltså ändringsförslagen 1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8, 13, 16, 18 (andra delen), 19, 20, 24, 27, 33, 36, 40, 44, 45 och 51.
Vi kan inte godta ändringsförslagen 9, 10, 11, 12, 14, 15, 17, 18 (första delen), 21, 22, 23, 25, 26, 28, 29, 30, 31, 32, 34, 35, 37, 38, 39, 42, 43, 46, 47, 48, 49 och 52.
