# ID: svediakorp-gov412328
# author: Kronberger (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 159
# sentences: 9
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Det faktum att av de 50 stater som hör till dessa fattigaste länder bara ett land under de senaste 25 åren, nämligen Botswana, har klarat av att bryta sig ur denna fattigdomsspiral, bevisar att det principiella systemet är felaktigt.
Penningstöd, som bara skenbart är socialt, och även en radikal minskning av dessa länders skulder är bara kosmetiska åtgärder utan någon hållbar effekt.
Multinationella koncerner har i samarbete med tidigare kolonialmakter och andra industriländer etablerat ett exploateringssystem, som inte står den koloniala eran efter i grymhet.
Man märker att de länder som är rikast på råvaror ofta har den fattigaste befolkningen.
Ta till exempel Angola.
Här ser vi att detta är ett avsiktligt system.
Det land i Afrika som är rikast på råvaror var en gång världens största kaffeexportör.
I dag skulle man med den rikedomen utan problem kunna försörja 12 miljoner människor.
