# ID: svediakorp-gov412290
# author: Posselt (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 726
# sentences: 33
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
Vi ägnar oss i dag åt den årliga rapporten om området med frihet, säkerhet och rättvisa, som skapades i oktober 1999 vid toppmötet i Tammerfors.
Jag tror att man egentligen snarare borde tala om ett område med rättvisa, frihet och säkerhet.
Ty rättvisan är fundamentet för vår europeiska union, som betraktar sig som en rättsgemenskap.
I Nice gjorde vi två väsentliga framsteg, som vi välkomnar: för det första godkännandet av stadgan om de grundläggande rättigheterna, som dock nu också måste få juridiskt bindande karaktär, och för det andra reformen av EG-domstolen, vilka hör till glansnumren i Nicefördraget.
Ändå finns det fortfarande ett väsentligt behov av att vidareutveckla Europa som en rättsgemenskap.
Här vill jag framför allt nämna det gränsöverskridande rättsliga samarbetet i fråga om civil- och straffrätt, men också - och det anser jag vara mycket väsentligt - i fråga om de mänskliga och medborgerliga rättigheterna, eftersom ju denna stadga om de grundläggande rättigheterna hittills inte varit bindande.
Till en rättsgemenskap hör naturligtvis också att man inte bara begär av kandidatländerna att de skall iaktta acquis communautaire, utan vi skall genomföra och iaktta de egna besluten och de egna rättsakterna.
Därför är vår centrala fråga till rådet och kommissionen hur det förhåller sig med genomförandet av avtalen och besluten som utgör beståndsdelar av acquis communautaire, hur tidtabellen ser ut och varför det ändå har skett vissa förseningar på detta område.
För det andra talar vi om frihet.
Frihet kommer av rättvisa.
Frihet grundar sig på den mänskliga värdigheten.
Men för att friheten inte skall missbrukas, behöver vi säkerhet, ty utan säkerhet och utan rättvisa blir rättvisan en de starkares rättvisa.
Vi vill inte ha en de starkares rättvisa, utan vi vill också ha rättvisa för de svaga.
Därför behöver vi en säkerhetspolitik som grundar sig på rättvisa.
Här finns det avsevärda brister i den gränsöverskridande bekämpningen av brottsligheten, i samarbetet inom det straffrättsliga området och i harmoniseringen av rätten.
I den andan vill jag vädja till rådet att ofördröjligen fortsätta att bygga ut Europol, att äntligen driva på Europaparlamentets parlamentariska kontroll av Europol, att redan under de närmaste veckorna slutgiltigt etablera den europeiska polisskolan - även här har det ju skett förseningar, även om kommissionären också i går kunde rapportera om positiva saker - liksom att sörja för att vi får ett gemensamt europeiskt gränsskydd.
Detta föreslog Europaparlamentet redan för tre år sedan, på mitt initiativ.
Jag är tacksam för att några medlemsstater nu för tiden i rådet insisterar på en sådan gränsskyddsenhet för Europeiska unionens yttre gränser.
Men vi vill också i denna mycket viktiga debatt fråga rådet vad det egentligen anser om sin behörighet i förhållande till Europaparlamentet.
Vi har påbörjat ett utmärkt samarbete med kommissionen och med kommissionär Vitorino, men vi fastslår entydigt brister i fråga om samarbetet beträffande rättsliga och inrikes frågor.
Vi diskuterar i dag utan någon skriftlig årsrapport och utan varje underlag från rådets sida vad som skett på detta centrala politikområde och vad som skall ske.
Kommissionens scoreboard är här föredömlig.
Men någon årsrapport från rådet om det som skett under år 2000 på detta centrala område finns det inte.
Jag tror att det är nödvändigt att i vederbörlig ordning informera och ta hänsyn till parlamentet och att driva på parlamentariseringen av det centrala området rättsliga och inrikes frågor.
Här ser vi avgörande brister hos rådet.
Det är inte möjligt att vilja upprätta ett medborgarnas Europa och därvidlag förbigå medborgarnas valda företrädare, nämligen parlamentsledamöterna.
Avslutningsvis vill jag också gå in på det känsliga området med asylrätten.
Vi saknar här - liksom överhuvud taget när det gäller rättsliga och inrikes frågor - en strategisk ansats från rådets sida.
Vi har en mängd initiativ från de enskilda staterna, som ofta rent av är motsägande.
Vi har en mängd enstaka ansatser, men det saknas en strategisk ansats i fråga om en gemensam asylpolitik, en gemensam invandringspolitik och även en fördelning av bördorna, en personell fördelning av bördorna mellan medlemsstaterna.
Vi vädjar till rådet att minska på dessa brister!
(Applåder)
