# ID: svediakorp-gov412273
# author: Korakas (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 569
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(EL) Europeiska kommissionens förslag genomsyras av den styrande klassens välkända föreställningar om att säkra så kallade lika möjligheter och fri tillgänglighet för personer med funktionsnedsättning vilket för övrigt även märks på det aktuella betänkandets titel " För ett Europa fritt från hinder för personer med funktionsnedsättning ".
Försöket att dölja problemets klasskaraktär är uppenbart.
Vilka lika möjligheter kan, under kapitalismen, ett barn med funktionsnedsättning från de fattiga samhällsskikten ha i förhållande till ett barn från en rik familj?
Det är ingen tillfällighet att detta döljs: De positiva åtgärder som ändå föreslås i betänkandet (standardisering av tekniska hjälpmedel, utveckling av nya tjänster o.s.v.) kommer huvudsakligen att kunna åtnjutas av personer med funktionshinder som kommer från de välbärgade samhällsskikten.
Det som slutligen är intressant är kommersialiseringen av de funktionshindrades behov inom alla områden, exempelvis inom utbildningen, på marknaden för tekniska hjälpmedel och genom billig arbetskraft som säkras.
Vissa av åtgärderna som är positiva, exempelvis tillträdet till transportmedel, att id-handlingar för fri rörlighet inom EU: s medlemsländer görs giltiga eller att bidrag kan överföras från ett land till ett annat, ändrar inte det som konstateras ovan.
Personerna med funktionsnedsättning utgör de första och mest tragiska offren för politiken med nedskärningar av samhällsanslag till hälso- och sjukvård samt socialtjänst och upplösning av socialförsäkringssystemen.
Utmärkande är att de sociala utgifternas betydelse för att hantera de problem som personerna med funktionsnedsättning har inte tas upp i någon av EU: s texter.
Ännu en gång anförtros detta att hantera de mycket akuta samhällsproblemen för personerna med funktionsnedsättning till de så kallade icke-statliga organisationerna, volontärtjänster och familjen.
Trots att man talar i överflöd om nya tjänster, tekniska hjälpmedel och så vidare tas det inte upp någonstans, vare sig att gratis tillhandahålla detta eller ens att ge ekonomiskt stöd till marknaden för detta.
Det enda som intresserar är att ge ekonomiskt stöd till de arbetsgivare som skall sysselsätta någon person med funktionsnedsättning.
Och fastän dessa program för sysselsättningsbidrag har funnits i flera år närmar sig ändå arbetslösheten bland personer med funktionsnedsättning 70 procent enligt utredningar av oberoende organisationer som då och då har offentliggjorts.
När det gäller specialundervisning och utbildning, om vi undantar vissa allmänt positiva förslag rörande huvudsakligen den högre utbildningen vilka ändå inte är av bindande karaktär, genomsyras texten av ovetenskapliga föreställningar om integrering av elever med funktionshinder i de allmänna skolorna vilket motiveras med deras så kallade integration i samhället som helhet.
De som sammanställt betänkandet känner naturligtvis till att detta försök har misslyckats i Tyskland och Frankrike där en rad specialskolor stängdes i början av 1980-talet för att åter öppnas i slutet av samma årtionde för att undvika socialt uppror.
Hur skall den hörselskadade, den synskadade eller den förlamade kunna följa undervisningen i de eftersatta offentliga skolorna eller exempelvis leka då experterna säger att synskadade och hörselskadade till och med bör ha speciella böcker?
I England vågade de inte ens tillämpa åtgärderna eftersom oppositionen var omfattande från bland annat universiteten och de funktionshindrades organisationer.
Integrationens logik har att göra med minskningen av samhällsanslagen, överföringen av kostnaden till familjerna själva och försämringen av utbildningen för de funktionshindrade.
På grund av alla dessa ovannämnda skäl kommer Greklands kommunistiska partis Europaparlamentariker inte att rösta för betänkandet.
