# ID: svediakorp-gov412214
# author: Prodi (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-04
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: IT
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,711
# sentences: 73
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


.
(IT) Fru talman, herr statsminister, ärade ledamöter!
Förra gången jag talade till denna församling var när jag presenterade kommissionens första " vårrapport " till Europeiska rådet.
Som ni säkert minns innehåller vår rapport en redogörelse för de framsteg Europa har gjort när det gäller att genomföra den ekonomiska och socialpolitiska dagordning som vi kom överens om i Lissabon.
Toppmötet i Stockholm var det första toppmöte som särskilt ägnades åt att utvärdera dessa framsteg och fastställa prioriteringarna för det kommande året.
Jag skulle vilja utnyttja detta tillfälle för att tacka statsminister Persson för den fasthet, det lugn och den energi som han uppvisade när han ledde och organiserade arbetet i Stockholm.
Dessutom uppskattade jag mycket att han gav oss tillfälle att träffa president Putin och diskutera partnerskapet mellan Europeiska unionen och Ryssland med honom.
Detta möte var mycket upplyftande och bekräftade vilken strategisk roll Ryssland har.
President Putin försäkrade oss om att Ryssland och Europeiska unionen har gemensamma värderingar.
Vi från vår sida klargjorde att vi vill bidra till att Ryssland blir helt integrerat i vår värdegemenskap.
Vi vill hitta de lämpligaste samarbetsmekanismerna, inte bara när det gäller ekonomi, miljö och energi, utan även inom försvar, säkerhet och värnandet om demokratiska rättigheter.
Vad detta anbelangar kan vi, trots att vi i går med tillfredsställelse erfor att ytterligare ett reformprogram har antagits, inte dölja vår oro för den tendens som samtidigt finns till en successivt utökad regeringskontroll över televisionen.
Som statsminister Persson sade kretsade diskussionen mestadels kring ekonomiska reformer i Ryssland, men dessutom granskades också situationen i den före detta jugoslaviska republiken Makedonien.
Som väntat försäkrade Europeiska rådet president Trajkovski sitt fulla stöd för den före detta jugoslaviska republiken Makedoniens territoriella integritet, men samtidigt uppmanade unionen president Trajkovski att ta hänsyn till landets albanska minoritets behov.
Det vore dock ett misstag att låta den nuvarande krisen i den före detta jugoslaviska republiken Makedonien föra oss bort ifrån vårt mål att verka för större integration med Europeiska unionen för detta land.
Det nära förestående undertecknandet av det första stabiliserings- och associeringsavtalet med den före detta jugoslaviska republiken Makedonien är just ett led i denna strävan.
Jag vill understryka att Europeiska unionens trovärdighet i stor utsträckning beror på vår förmåga att inte bara fastställa politiska och strategiska målsättningar utan också ingripa snabbt och effektivt inom territoriet.
Vi måste samtidigt arbeta för långsiktig stabilitet på Balkan, och detta innebär att använda alla de redskap vi förfogar över för att steg för steg integrera hela regionen med Europeiska unionen.
Att Milosevic har försvunnit från scenen är ett viktigt steg i denna riktning, ett stopp för åratal av hat och krig.
Jag skulle nu vilja återgå till att tala om diskussionen om den ekonomiska och socialpolitiska dagordningen i Europeiska rådet.
Jag håller med statsminister Persson när han säger att det rådde en stämning av legitim optimism bland stats- och regeringscheferna i Stockholm.
I Lissabon för ett år sedan hade vi fortfarande ett slags mindervärdeskomplex i förhållande till den amerikanska ekonomins styrka.
I dag är läget ett annat och vi kan konstatera att Europa har en stark ställning ur tre synpunkter.
Först och främst har vi inlett en modernisering av vår ekonomi, för det andra har vi en socialpolitisk dagordning som syftar till att rekonstruera den europeiska sociala modellen utan att förvanska dess karaktär och för det tredje håller vi på allvar på att arbeta för att uppnå en hållbar utveckling som också innefattar miljödimensionen.
Den ståndpunkt som Förenta staterna nyligen intog till detta är oroande.
Vi har uttryckt vår oro i ett brev till president Bush, undertecknat av statsminister Persson och av mig.
I vilket fall som helst måste Europa fortsätta att agera på ett konsekvent sätt och ta ledningen på detta mycket viktiga område.
För en månad sedan insisterade jag inför denna församling på frågan om arbetsfördelning och social utslagning.
Vi måste alltså intensifiera våra ansträngningar att modernisera den europeiska sociala modellen inom ramen för den dagordning som antogs i Nice.
När det gäller detta vill jag återigen insistera på behovet av att vi antar tydligare strategier för att ta itu med frågan om vårt samhälles åldrande.
Det är just i detta som kommissionen har engagerat sig när den annonserar att ett meddelande om pensionernas kvalitet och hållbarhet mot bakgrund av de demografiska förändringarna skall framläggas.
På dessa premisser uppmanade kommissionen Europeiska rådet att binda upp medlemsstaterna för att ta initiativ inom åtminstone sex nyckelområden där det fordras nya tag.
Först och främst måste vi höja kompetensen och utbildningsnivån inom informationsteknik ytterligare.
I onsdags antog kommissionen för övrigt handlingsprogrammet e-Learning som innehåller särskilda åtgärder för utbildning av lärare och partnerskap mellan utbildningsinstitut, företag och industrin.
För det andra: Galileo.
I Stockholm beskrev jag situationen för Europeiska rådet, inklusive den privata sektorns nya åtagande att tillhandahålla omedelbar finansiering med 200 miljoner euro.
Detta innebär att det inte längre bör finnas några skäl för medlemsstaterna att tveka.
Stats- och regeringscheferna har nu gjort ett enhälligt, klart politiskt åtagande att snabbt genomföra detta projekt.
Jag skulle också vilja utnyttja detta tillfälle till att slå fast att det inte längre går att komma med undanflykter: ett projekt som kommer att ha en så strategisk betydelse för de europeiska medborgarna under de kommande tjugo åren kan inte bromsas av diskussioner om irrelevanta detaljer.
Det premiärministrarna beslutar bör genomföras av de fackministrar som har till uppgift att överse projektens genomförande i praktiken.
(Applåder)
För det tredje: finansmarknaderna.
Sedan en tid tillbaka hävdar kommissionen att det krävs en integrerad finansiell marknad på europeisk nivå.
Vi behöver ett regelverk som gör att vi kan hålla jämna steg med denna snabbt föränderliga marknad.
Därför är jag glad att rådet underströk hur viktig denna sektor är och vilken enorm potential den har när det gäller att skapa arbetstillfällen och reducera kostnaderna.
Som rekommenderas kommer en europeisk värdepapperskommitté att införas, ledd av kommissionen.
Detta organ kommer att fungera som en föreskrivande kommitté och bistå kommissionen i besluten om vilka åtgärder som skall vidtas för att ge konkreta former till de lagstiftningshandlingar som rådet och parlamentet kommer överens om i medbeslutandeförfarandet.
På så sätt kan vi alla tillsammans intensifiera våra ansträngningar att skapa en integrerad värdepappersmarknad, en av de största bristerna med vår inre marknad.
Kommissionen kommer därför att före sommaren framlägga viktiga förslag på detta område och jag uppmanar denna församling att granska dessa förslag skyndsamt.
Jag tycker att diskussionen om detta med nödvändighet måste fortsätta inom ramen för medbeslutandeförfarandet och avgöras med omröstning med kvalificerad majoritet.
För det fjärde: det europeiska patentet.
Framstegen på detta område har krockat med den oro som finns i vissa stater för olika aspekter på frågan, från språkliga bekymmer till minskningen av de nationella patentbyråernas inkomster.
Jag måste säga att dessa nationella ståndpunkter verkar motsäga ländernas egna ekonomiska aktörers intressen, dessa aktörer som enträget ber oss om ett enkelt, tydligt europeiskt patent med konkurrenskraftiga kostnader.
Jag hoppas verkligen att denna situation kan lösas.
Rådet och parlamentet måste snarast anta konkreta initiativ för att omsätta de åtaganden som gjordes i Lissabon i handling.
För det femte: ett gemensamt europeiskt luftrum.
Som vi vet är en hel rad viktiga förslag för närvarande blockerade i avvaktan på att Spanien och Storbritannien skall komma fram till ett bilateralt avtal om Gibraltar.
Kommissionen kommer att göra sitt för att bidra till en snabb lösning på denna fråga.
De båda medlemsstaterna har för övrigt gått med på att återuppta diskussionen om detta.
För det sjätte: posttjänsterna.
De skall avregleras före utgången av 2001 och avregleringen av energimarknaderna fortsätter på grundval av de förslag som vi redan har lagt fram och som är ytterst tydliga och precisa.
När det gäller den demografiska utmaningen har Europeiska rådet erkänt hur viktigt det är att säkerställa hållbarhet på lång sikt för offentliga finanser, socialtjänst, hälsovård och pensioner.
I vilket fall som helst måste hållbarhetsfrågan tas upp inom ramen för en mer allmän europeisk strategi för hållbar utveckling, vilken kommer att bli ett av huvudämnena vid toppmötet i Göteborg i juni.
I framtiden kommer kommissionen dessutom att integrera den hållbara utvecklingen i den årliga vårrapporten.
Från och med nästa vårtoppmöte - detta är någonting mycket viktigt - kommer kommissionen nämligen att lägga fram en enda rapport, för att förberedelsearbetet skall bli mer öppet och tydligt.
På så sätt kan vi äntligen koncentrera oss på de politiska aspekterna i stället för på tekniska detaljer och - vilket är ännu viktigare - göra det tydligare för den allmänna opinionen vad som står på spel.
Mina damer och herrar, Stockholm gav oss en utmärkt grund för våra åtgärder under det kommande året.
Jag har redan sagt det och jag fortsätter att upprepa det: det finns inget annat sätt att erövra den allmänna opinionens stöd för det europeiska bygget än genom effektiva insatser från Europeiska unionens sida.
Det bästa sättet att förlora detta stöd är att mångdubbla de löften som inte uppfylls.
Vi måste överbrygga klyftan mellan retorik och realitet i Europa.
Det är utan tvekan bra och nödvändigt att komma överens om målsättningar, skapa task forces och utarbeta riktlinjer och strategier, men det är fakta som räknas: fakta såsom skapandet av arbetstillfällen och spridandet av ny kunskap, fakta såsom anställandet och utbildningen av lärare, fakta såsom de nationella parlamentens åtgärder för att minska byråkratin och fakta såsom regeringarnas och industrins insatser för att investera i humankapital.
Medborgarna vill ha ett Europa som håller vad det lovar och kommissionen kommer att fortsätta att göra detta, med energi och maximal hängivenhet: men det åligger oss alla, alla institutionerna, framför allt Europaparlamentet, medlemsstaterna och arbetsmarknadens parter att tillse att våra ord omsätts i handling efter Stockholm.
(Applåder)
