# ID: svediakorp-gov412060
# author: Hyland (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: EN
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 404
# sentences: 17
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär!
I förra månadens debatt om mul- och klövsjukan framhöll jag att det inte var rätt tillfälle att leta efter syndabockar, och jag hyste verkligen medkänsla för de brittiska jordbrukarnas svåra situation.
Jag har inte ändrat min åsikt sedan dess, utan vill bara säga att det fruktade viruset nu tyvärr även har spridit sig till mitt land, med förödande konsekvenser för jordbrukare inom Cooleyhalvöns kontrollområde och med oroande följder för Irlands jordbruks- och landsbygdsbefolkning.
När det rör sig om ett så fruktat virus talar man ogärna om framgång, utom för att säga att Irlands snabba svar, som av somliga anses vara överdrivet, som tur är hittills har varit framgångsrikt och begränsat sjukdomen till ett utbrott.
Men Irland betalar ett enormt pris för detta enda fall.
Det drabbar inte bara jordbrukarna utan även den allmänna ekonomin, som turismen och sysselsättningen.
Jag har emellertid fortfarande frågor om effektiviteten hos de kontroller som utfördes innan sjukdomen först bröt ut.
Det är uppenbart att det första utbrottet i Storbritannien härrörde från tredje land, och jag frågar mig nu om länder utanför gemenskapen som exporterar till oss uppfyller de villkor som vi har ställt upp.
Detta är någonting som EU: s kontor för livsmedels- och veterinärfrågor måste inrikta sig på inom den närmaste framtiden.
För det andra måste vi fråga oss om det kött som importeras till Europeiska unionen redovisas felaktigt vid införseln.
Är inspektionsförfaranden och provtagningsordningar vid införselpunkterna in i unionen tillräckliga?
Jag ber i dag kommissionären, som har utfört ett enastående arbete, att som ett första steg överväga att öka provtagningarnas omfattning.
I mitt inlägg i förra månaden efterlyste jag en arbetsgrupp på gemenskapsnivå som skulle övervaka genomförandet av kontrollåtgärder i medlemsstaterna.
Jag frågar i dag: tycker vi att det görs tillräckligt?
Och hur är det med metoderna för kvittblivning - finns det några vetenskapliga slutsatser som tyder på att det är bättre att bränna döda djur i stället för att gräva ned dem på ett säkert sätt?
Finns det någon åsikt om den psykologiska inverkan, inte bara på jordbrukare, utan på hela EU: s befolkning, unga och gamla, som de ständiga bilderna i våra TV-rutor av lastbilslaster med döda och ruttnande djur har?
(Talmannen avbröt talaren.)
