# ID: svediakorp-gov412053
# author: Martinez (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FR
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 647
# sentences: 35
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, herr kommissionär med ansvar för konsumtion!
(Jag menar konsumtion och inte jordbruk.)
Mul- och klövsjukan, som vi är helt upptagna av, kommer lägligt.
Den kommer lägligt inför öppnandet mot öst och lägligt inför förhandlingarna inom WTO.
Först och främst inför öppnandet mot öst, eftersom vi uppenbarligen måste minska våra jordbruksutgifter när den årliga jordbrukskakan måste delas i 21 delar i stället för 15 och allas andel därmed måste bli mindre, om man inte minskar antalet jordbrukare förstås.
Vidare inför förhandlingarna inom WTO, eftersom vi måste bereda plats på vår marknad för produkter från den södra hemisfären, produkter från Cairnsgruppen.
Vi har redan gjort det i fråga om vin, frukt och grönsaker, men där finns också Nya Zeeland och Australien, som av en händelse är fårköttsproducerande länder!
Hur skall vi således minska Västeuropas jordbruksutgifter och samtidigt bereda plats på vår marknad för produkter från södern?
Helt enkelt genom att minska antalet uppfödare och antalet djur i våra besättningar!
Hur skall vi få antalet uppfödare och djurbestånd att gå ner?
Helt enkelt genom att göra ett spektakel av en banal sak som mul- och klövsjukan, ett spektakel som har blåsts upp av medieoperationen Apocalypse Now, med slaktare, massgravar, grävmaskiner, bulldozrar, sanitära avspärrningar, militärer och berg av brinnande får, nötkreatur och grisar.
I månader har FAO varnat för mul- och klövsjukan i Anatolien, Korea, Japan, i Sydafrika t.o.m. och i Grekland förra året.
Världens varningssignaler blinkar rött och Europeiska unionen reagerar inte!
Mul- och klövsjukan kommer och den kommer som av en slump till Förenade kungariket, där den största europeiska besättningen finns.
Man måste vaccinera.
Men vad gör man?
Inte vaccinerar man.
Och det beror på att man måste komma oskadd undan, eftersom det skulle röra sig om 3 miljoner djur, eftersom det skulle kosta 100 miljoner euro, eftersom man inte skulle kunna exportera mer - samtidigt som man ändå inte exporterar - och epidemin sprider sig.
Konsekvens: uppfödare som är 55 år och äldre och som får sina besättningar slaktade pensionerar sig.
De uppfödare som med nödvändighet får likviditetsproblem, eftersom försäljningen sjunker hastigt, elimineras.
Men om uppfödare försvinner gör man budgetbesparingar, vilket man är i behov av.
Om de brittiska besättningarna går förlorade blir det fritt fram för får från södra hemisfären, och då kommer Nya Zeeland och Australien att gå med på att skriva under vid WTO.
Öppnandet mot öst är på ett finansiellt plan möjlig att genomföra, eftersom jordbruksutgifterna har skurits ner.
Totalt sett har mul- och klövsjukan skapat tre mirakler, efter BSE.
Det första miraklet: färre finansiella hinder mot ett öppnande mot öst.
Andra miraklet: Cairnsgruppen är belåten med den europeiska uppfödningens uppoffring och går med på att underteckna vid WTO.
Tredje miraklet: man kan dessutom reformera den gemensamma jordbrukspolitiken bakom ryggen på våra jordbrukare, som medierna har förvandlat till personer som förgiftar kor och smittar får.
Självklart är allt detta slumpens verk.
Det var också en slump att Stephen Dorell 1996 erkände att BSE kan överföras till människan, precis samtidigt med frågan om det amerikanska hormonbehandlade köttet!
Det var en slump att man lät detta virus sprida sig.
Det var en slump att man inte gjorde något åt BSE under tio års tid.
Det är en slump att internationella medier är i händerna på Förenta staterna.
Herr talman!
Vi bör utse en slumpens EU-kommissionär vid sidan av Pascal Lamy.
Han kommer att lyckas med WTO-förhandlingarna efter att ha övergett sojan vid Blair House-förhandlingarna, varefter uppfödarna står på tur.
