# ID: svediakorp-gov412046
# author: Maat (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: NL
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 427
# sentences: 19
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr kommissionär!
Jag kan konstatera att ni i alla fall har rört er något i riktning mot en politik som innebär att smitta och vaccinering inte ögonblickligen leder till uppröjning.
Kanske ett första steg, men enligt min och min partigrupps åsikt är det kanske inte tillräckligt.
Vi kan ju inte förneka att det nuvarande sättet att bekämpa mul- och klövsjukan på är effektivt, ekonomiskt, samhälleligt och etiskt oacceptabelt.
Sjukdomen fortsätter att sprida sig i Storbritannien med stora massgravar och stora förluster till följd.
I Nederländerna har tolv fall på ett begränsat område nu lett till avlivandet av nästan 100 000 djur.
Inom ett stort område har även samhällslivet delvis störts och lider andra sektorer, såsom små och medelstora företag, stora förluster.
I mitt eget land uppgår det nu till över 100 miljoner euro.
Det gäller också för landsbygdsområden långt utanför det drabbade området.
Av det skälet skulle man kunna säga att medlet mot sjukdomen, nämligen bekämpande genom destruktion, nu kan ses som värre än sjukdomen själv.
Av det skälet har jag nu följande frågor att ställa till kommissionen.
Varför gör kommissionen och rådet inget med erfarenheterna från bland annat Sydafrika och Argentina, där endast en kraftig vaccinering vid utbrottet har gett resultat i bekämpningen?
Varför gör kommissionen inget med den rapport som lades fram år 1999 angående provtagning på djur som är vaccinerade?
Vad tänker kommissionen, nu när det är helt tydligt att de ekonomiska skadorna utanför jordbruket är mycket stora och att det helt riktigt finns ett stort missnöje bland befolkningen om djurens oacceptabla lidande, göra med den vetskapen med tanke på en grundlig utvärdering av den nuvarande politiken med icke-vaccination?
Tycker kommissionen att det verkligen är godtagbart att det för varje djur med mul- och klövsjuka dödas och förintas tiotusentals andra, ofta fortfarande friska djur?
Min fråga passar också in på bekämpandet av BSE eftersom det är känt att vi har mycket nötkött över.
Jag vill gärna konkret höra från kommissionen att den här strategin för mul- och klövsjukan absolut inte har något att göra med BSE-politiken, då man hur som helst utgår från att djur måste röjas upp och förstöras.
Herr talman!
På grundval av det här tycker jag mig ändå kunna konstatera att den nuvarande politiken för bekämpande av mul- och klövsjukan egentligen inte längre kan försvaras, varken etiskt eller ekonomiskt sett, och jag väntar med spänning på era svar.
