# ID: svediakorp-gov412015
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,765
# sentences: 80
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Budgetförfarandet för ett budgetår inleds med ett fastställande av prioriteringarna - i morse diskuterade vi prioriteringarna för budgeten 2002 - och det slutar med Europaparlamentets beviljande av ansvarsfrihet som vi i dag diskuterar för budgeten 1999.
Beslutet om ansvarsfrihet är för kommissionen och parlamentet ett avgörande ögonblick, eftersom det är då parlamentets demokratiska kontrollbefogenheter får full effekt.
Denna kontroll gäller många områden, för EU: s budget är omfångsrik - 1999 var det 84 miljarder euro - och framför allt omfattar den helt olika verksamhetsområden, alltifrån stöd till olivolja, nötter, mjölk till skolbarn och studentutbyte, till utvecklingen av bensinsnåla bilar och vidare till rymdforskning och information om euron, främjandet av utbildning för kvinnor i Afrika till ombyggnaden av fiskeflottan eller livsmedelsbistånd efter jordbävningar eller inbördeskrig.
Med tanke på det breda spektrum av de exempel som jag nu har räknat upp omfattar kontrollen av budgetförfarandet nästan hela kommissionens verksamhet.
Blak, huvudföredragande för beviljandet av ansvarsfrihet, har inriktat sig på försöket till en omfattande kontroll av de olika politikområdena inom vilka offentliga medel utbetalas.
Det var en tuff uppgift för alla inblandade.
Det bevisar de utförliga frågeformulären, men i synnerhet det betänkande som föreligger.
Herr Blak, ni har rykte om er att vara en hård kritiker av bristfällig förvaltning.
Jag kan efter dessa månaders samarbete bekräfta och intyga att ni lever upp till ert rykte.
Samtidigt vill jag tacka för den balans och hederlighet ni har visat prov på liksom den tydliga metod ni har använt som har inneburit att på alla områden visa vad som fungerar bra och vad som fungerar dåligt och att ni i era beslut och metoder har propsat på en förbättring av gemenskapspolitiken.
Kommissionen kommer att vidta åtgärder till följd av de främsta resultaten av ert arbete.
Som alla kockar vet är den rätta blandningen och den rätta temperaturen på kokplattan nyckeln till kulinarisk framgång.
Utskottet har lagt ned många sammanträdestimmar under processen för beviljandet av ansvarsfrihet och framför allt fört många överläggningar med de ansvariga kommissionärerna.
Jag vill också som företrädare för kommissionen tacka utskottet och utskottets ordförande Theato för det goda samarbetet.
Det är revisionsrättens årsrapport som det årliga förfarandet för beviljande av ansvarsfrihet grundas på.
För år 1999 gav revisionsrätten kommissionen en positiv revisionsförklaring på inkomstsidan, för åtagandebemyndigandena och förvaltningsutgifterna, men inte för övriga betalningstransaktioner, på samma sätt som de föregående åren.
Utskottet och föredragandena har inte bara stött sig på revisionsrättens professionella insats i sina betänkanden utan även på information från kommissionen, på utförliga svar, på flera omfattande frågeformulär liksom sammanfattningarna i ett stort antal revisionsberättelser och på revisionsberättelserna i sig.
Föredragande Blak har för sitt betänkande granskat över 60 dokument som översänts från kommissionen, sammanlagt över tusen sidor.
Ett av de viktiga dokumenten för hela förfarandet är kommissionens handlingsplan för beviljande av ansvarsfrihet.
I denna beskriver kommissionen konkret vilka åtgärder den vidtar till följd av revisionsrättens kritik.
Det är inga diffusa löften utan där anges rent konkret vad som görs och när.
Det gäller även follow up-rapporten - sammanlagt 48 sidor - till Europaparlamentets beslut om ansvarsfriheten för budgeten 1998.
I den tar man i detalj ställning till kraven i Stauners betänkande från föregående år.
Åtgärder som grundar sig på detta presenteras och kan kontrolleras i efterhand.
Kommissionen inledde förra året tillsammans med parlamentet de arbeten som krävdes för att förverkliga handlingsplanen för Europeiska utvecklingsfonderna.
Jag vill tacka föredragande Rühle för hennes arbete och för konstaterandet att beviljandet av ansvarsfrihet för Europeiska utvecklingsfonderna inte vägras utan skjuts upp.
Förslaget om att skjuta upp ansvarsfriheten är givetvis lika beklagligt för kommissionen, eftersom kommissionen på eget initiativ har utvidgat undersökningen av det makroekonomiska stödet i Afrika till exempel, för att komma till botten med vissa problem på det området.
Rühle har också medgett att vissa steg har tagits i rätt riktning.
Förvaltningen av medel från Europeiska utvecklingsfonderna är säkert inte sämre än förvaltningen av det utvecklingspolitiska biståndet från EU: s budget.
Hur som helst kan jag lova föredragande Rühle att kommissionen nu kommer att utnyttja tiden för att snabbt färdigställa de efterfrågade dokumenten och inleda de åtgärder som krävs.
Jag vill här även tacka föredragande van der Laan och föredragande Seppänen.
EKSG-avtalet löper visserligen ut nästa år, men forskningsverksamheten kommer fortfarande att bedrivas.
Därför är även kommentarerna om revisionsberättelserna av största vikt.
Mitt mål och kommissionens mål är att förbättra den finansiella förvaltningen, minska bedrägerierna, undvika fel, oavsett om det är rent formella fel eller fel som påverkar budgeten, liksom att höja effektiviteten och rationaliteten i användandet av de offentliga medlen.
Det är mycket viktiga mål som kräver gemensamma ansträngningar för att kunna uppnås.
Det gäller i synnerhet gemensamma ansträngningar från kommissionens och medlemsstaternas sida, för 83 procent av medlen från EU: s budget förvaltas av medlemsstaterna.
Den första kontrollen åligger dem.
Vi har nu även i Ekofin-rådet fört ingående diskussioner om medlemsstaternas uppgifter.
Jag kan ännu inte påstå att jag är helt nöjd med medlemsstaternas gensvar på revisionsrättens rapport, men det finns åtminstone utförlig information om vad medlemsstaterna de senaste åren har gjort för att bekämpa bedrägerier.
Vissa av gemenskapspolitikens utgiftsområden som medlemsstaterna omsätter riskerar - som vi alla vet - att bli föremål för bedrägerier.
Som exempel kan nämnas exportbidraget på jordbruksområdet.
Här måste inte bara själva processen utan även kontrollmekanismerna ständigt granskas, för kontrollsystemen luckras inte bara upp - som man så fördomsfullt säger - i solen i söder, utan en laissez-faire-attityd vad kontrollsystemen beträffar kan även konstateras i många områden som sägs genomsyras av preussisk dygd.
Här satsar kommissionen inte bara på egen revision utan även på medlemsstaternas penningpung, och med det syftar jag på instrumentet ekonomiska sanktioner, det vill säga minskade betalningar till medlemsstaterna.
Det leder ibland - eller till och med ganska ofta - till långa konflikter, ibland även inför domstol.
Det innebär inte att instrumentet misstänkliggörs, anser jag, utan så går det till i en rättsstat.
Då är det emellertid viktigt att kommissionen även försöker genomdriva sin ståndpunkt med rättsliga medel.
Frågan om exportbidrag är ett annat exempel på att de rättsliga grunderna ibland är så detaljerade och specificerade att de nästan uppmuntrar till ett svekfullt agerande.
Därför beslutades inom ramen för förvaltningsreformen att det i fortsättningen skall prövas om kommissionens förslag till förordning riskerar att bli föremål för bedrägerier.
Här ber jag om ett förstärkt samarbete från parlamentets sida som lagstiftare och i synnerhet om stöd från budgetutskottet, för skärpta kontrollbestämmelser får inte alltid ett entusiastiskt mottagande av de ansvariga kommittéerna för att inte tala om de berörda länderna.
Ett samarbete med lagstiftaren är oumbärligt för en god finansiell förvaltning.
Jag kan nämna ett högst aktuellt exempel på detta: I Stockholm har rådet beslutat - något som borde vara positivt, åtminstone enligt rådets uppfattning, att sjätte ramprogrammet för forskning skall antas i juni 2002 och påbörjas redan i januari 2003.
Den tidsperioden är inte tillräckligt lång för att upphandlingen eller de förberedande åtgärderna skall kunna ske ordentligt.
Om tidsplaneringen står fast begår vi medvetet de misstag som revisionsrätten och framför allt parlamentet har kritiserat i det senaste ramprogrammet och dessa bör enligt min uppfattning inte upprepas.
Vi måste lära oss av våra misstag.
Exporten av smör från interventionslager som bistånd till dåvarande Sovjetunionen var det som gav upphov till Fléchard-fallet.
Här rör det sig om beslut från den förrförra kommissionen under åren 1991-1994.
Parlamentet har grundligt undersökt fallet.
Revisionsrätten har analyserat fallet in i minsta detalj, UCLAF och OLAF har gjort diverse undersökningar och den nuvarande kommissionen har belyst fallet från alla håll och ställt all tillgänglig information till förfogande för er som myndighet för beviljande av ansvarsfrihet.
Vi är alla överens om att det inte går att ändra den situation som den gången uppstod.
Därför ställer ni som myndighet för beviljande av ansvarsfrihet den berättigade frågan: Vad skulle hända i dag om ett liknande fall uppstod?
Många bestämmelser har ändrats sedan 1994.
Förordningen om förfarandet för avslut av räkenskaperna på jordbruksområdet har ändrats, organisationen på avdelningen för bokslut i de ansvariga generaldirektoraten har ändrats.
1995 antogs förordningen om skydd av de ekonomiska intressena, den så kallade Black List, det vill säga en svart lista infördes där medlemsstaterna skall sätta upp sådana företag som har agerat med stor vårdslöshet eller avsiktligen vållat ekonomiska nackdelar för EU.
Blak uppmanar här till en förbättring av förfarandet med framställningen av denna Black List.
Jag kan berätta att vi håller på att förbereda detta.
Sedan inrättades - som en viktig åtgärd - OLAF som gemenskapens oberoende undersökningsmyndighet.
Viktiga ändringar för framtiden har inte bara inletts i och med förvaltningsreformen, utan även omarbetningen av budgetförordningen kommer att medföra tydligare bestämmelser, särskilt för krav på återbetalning.
Sedan kommer återkraven endast helt eller delvis att kunna ställas om den ansvariga generaldirektören beslutar detta, och i synnerhet ett beslut om avstående måste motiveras.
I tveksamma fall är det kommissionen som fattar beslut.
Kommissionen har under debattens gång dessutom lovat parlamentet att den genom att tillämpa förvaltnings- och rättsprincipen om proportionalitet kommer att skapa tydliga, solida och genomblickbara riktlinjer.
Det var ett långt svar på frågan: Skulle kommissionen i dag hantera ett liknande fall på samma sätt?
Det korta svaret lyder: nej!
Den skulle i dag agera annorlunda i jämförbara fall.
Den tydliga målsättningen med kommissionens förvaltningsreform är att förbättra den finansiella förvaltningen.
Därför har kontrollområdena i de enskilda generaldirektoraten stärkts, den interna revisionstjänsten har byggts upp, en central finanstjänst har utvecklats, det så kallade early warning-systemet har stärkts och organisationen för återkrav har stramats åt.
Vi förbättrar utgiftsprogrammens förverkligande och stärker nätverket för kontroll och tvekar inte att utfärda ekonomiska sanktioner.
Black List med tio punkter i betänkandet om reformen kommer att stödja oss i våra fortsatta åtgärder.
Jag kan som företrädare för kommissionen lova att parlamentets beslut om beviljandet av ansvarsfrihet inom utsatt tid kommer att uppmuntra kommissionen att förverkliga reformerna och inte släppa efter på sina ambitioner.
(Applåder)
