# ID: svediakorp-gov411965
# author: Schreyer (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: DE
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 1,861
# sentences: 85
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman, ärade ledamöter!
Den nuvarande krisen i jordbruket - BSE-krisen och utbrottet av mul- och klövsjukan - har lett till ett ökat intresse bland allmänheten för den europeiska budgeten.
Den ständiga frågan lyder: Kan detta finansieras eller kommer det att spränga den europeiska budgeten?
Den frågan visar att EU: s budget måste vara tillräckligt flexibel för att kunna täcka oförutsedda utgifter.
Å andra sidan måste sådana utgifter finansieras som omfattas av rättsliga anspråk, de fleråriga programmen måste uppfyllas och det måste också finnas utrymme för nya prioriteringar.
I dag diskuterar vi prioriteringarna för budgeten 2002 och det är första gången, precis som poängterades här, alla de tre institutioner som deltar i budgetförfarandet - rådet, parlamentet och kommissionen - i det här skedet har nämnt sina prioriteringar.
Jag tackar det närvarande rådet för denna nya samarbetsform, Rådet (allmänna frågor) som redan i januari diskuterade utrikespolitiken i sina prioriteringar samt Ekofin-rådet som i mars diskuterade sina prioriteringar för budgeten 2002.
Jag vill även hjärtligt tacka Europaparlamentet och då i synnerhet er, herr Costa Neves, som huvudföredragande för det kommande året.
Prioriteringarna, herr Costa Neves, är de första byggstenarna i samarbetet kring den kommande budgeten.
Det sträcker sig från antagandet av budgeten över hela budgetåret inom ramen för genomförandet.
Jag kan å min sida erbjuda er min fulla medverkan så att vi får till stånd en bra budget och sedan även ett bra genomförande av budgeten år 2002.
Ramarna för nästa års budget har fastställts i budgetplanen, i den så ofta citerade Agenda 2000.
Enligt denna budgetplan är det möjligt att de ekonomiska åtaganden som nästa år kan göras stiger med 2,9 procent jämfört med i år.
För de likvida medlen skulle budgetplanen medge en betydligt kraftigare ökning, nämligen med 7 procent, och hur mycket av det som är nödvändigt kommer att konkretiseras i samband med utarbetandet av den preliminära budgeten och i de fortsatta överläggningarna.
Den största ökning som budgetplanen medger gäller jordbruksutgifterna.
Jag poängterar detta särskilt, eftersom det har påverkat flera bidrag.
Enligt budgetplanen kan de totala utgifterna för jordbruket nästa år komma att öka med minst 2,5 miljarder euro jämfört med i år.
Det är sannerligen inga småsummor!
Då uppstår givetvis frågan: Kommer vi att klara den ökningen utan att vara tvungna att fatta beslut om strukturella besparingar?
Alla vet vi att det beror på marknadsutvecklingen och naturligtvis även vissa beslut beträffande marknadsordningen som fortfarande står öppna.
Jag kan som exempel nämna marknadsordningen för socker och bomull.
Det har rådet ännu inte fattat beslut om.
Men det avgörande är givetvis hur förra årets budget för jordbrukspolitiken ser ut och den fortsatta utvecklingen av mul- och klövsjukan.
Ni vet att gemenskapsbudgeten måste ersätta 60 procent av vissa utgifter som till följd av sjukdomen uppstår i medlemsstaterna.
Sedan några veckor tillbaka finns det en arbetsgrupp från generaldirektoraten för jordbruk, budget och konsument- och hälsoskydd, som i princip varje vecka bedömer kostnadsutvecklingen och det bör medges att kostnadskurvan till följd av mul- och klövsjukan visar en kraftig tillväxt.
Redan för en vecka sedan överskred de beräknade utgifterna 100-miljonersgränsen.
Återbetalningen av detta skall ske nästa år i budgeten 2002 och måste garanteras, precis som de utgifter som till följd av BSE-krisen måste antas som ett andra åtgärdspaket för att bekämpa BSE-krisens effekter.
Frågan om " preliminär balansräkning inom jordbrukspolitiken " berördes.
Det är en process som nu kommer att inledas för att även ifrågasätta jordbrukspolitiken.
Vi måste ifrågasätta alla politiska områden, även jordbrukspolitiken.
Är utgifterna motiverade?
Och vad gäller många utgifter som vi måste beräkna för att bli av med överskotten till exempel, bör man fråga sig om de verkligen är motiverade eller om man inte redan innan borde beräkna dem till något annat för att exempelvis inom jordbruket förverkliga målen på områdena konsumentskydd, miljöskydd, djurskydd och jordbruksskydd liksom strukturella förbättringar på landsbygden.
För jordbruksbudgeten gäller - det betonar jag än en gång, och det bekräftades även i Stockholm - att den övre gräns som fastställdes i budgetplanen skall respekteras, och därför måste eventuellt ett förslag om strukturella besparingar antas i samband med det preliminära förslaget till budgeten 2002.
Om det kommer att bli nödvändigt eller ej håller man för närvarande på att pröva.
En sak är hur som helst klar och där tror jag att det råder enighet bland alla som deltar i budgetförfarandet: Programmen som främjar landsbygdens utveckling kommer under inga omständigheter att skäras ned!
Det skulle vara kontraproduktivt att reducera det programmet i denna kris när alla talar om reformen, när alla talar om ett bättre miljöskydd, exempelvis ett bättre skydd av jordbruket.
Jag tror att man kan säga att det i EU råder total enighet om att något sådant inte kommer på fråga.
Krisen har rubbat konsumenternas förtroende för livsmedelsäkerheten och ordförande Prodi poängterade redan i sitt första tal som kommissionens ordförande den betydelse livsmedelssäkerheten har för kommissionens arbete.
Ni har tydliggjort i ert betänkande, herr Costa Neves, och även i ert anförande - och det har också påpekats i andra inlägg under förmiddagens lopp - hur viktigt det området är i den kommande budgeten.
Jag tror att vi i dag kan säga definitivt att Europeiska livsmedelsmyndigheten kommer att inrättas i början av nästa år och på budgetsidan tycks det råda total enighet om att medlen - såväl de operativa medlen som tjänsterna till Europeiska livsmedelsmyndigheten - skall införas i budgeten 2002.
Jag ser det som en positiv nyhet för konsumenterna!
De viktiga strukturfrämjande programmen kommer givetvis till fullo att tas med i budgeten.
Den nya stödperioden började förra året och på grund av omställningen kunde inte alla program beviljas i tid och medlen bindas.
Därför var man 1999 klok nog att i det interinstitutionella avtalet fastslå överenskommelsen om att de medel som inte kunde bindas förra året kan överföras.
Det handlar om 6,15 miljarder euro.
Colom I Naval har utvecklat den frågan.
Naturligtvis måste den mest praktiska lösningen uppnås för en återbudgetering och anpassning av budgetplanen.
Jag beklagar också att vi inte har lyckats samla allt under ett tak för att redan i dag kunna fatta beslut om siffrorna i fråga.
Jag tror dock att vi är på god väg och enligt interinstitutionella avtalet skall beslut fattas senast den 1 maj.
Med tanke på att 1 maj är en helgdag tror jag att den 2 maj är lika bra för beslutsfattande.
Herr Costa Neves, ni har nämnt ytterligare prioriteringar för nästa budget som jag nu vill gå in på.
För det första, problemen med den illegala invandringen.
Därtill även påpekandet att pengar ställdes till förfogande redan i budgeten 2001 för upplysnings- och informationsarbete i ursprungsländerna som ett sätt att ta itu med roten till problemet.
Många människor forslas hit av smuggelligor.
Det rör sig i själva verket om människohandel och stora insatser måste göras att bekämpa denna.
Naturligtvis har även de personer rätt som sade att det på det rättspolitiska området inte alltid handlar om att ställa nya operativa medel till förfogande utan även motsvarande personalresurser och Vitorinos ansvariga generaldirektorat har hittills tilldelats ytterligare tjänster i alla förhandlingar om tjänstefördelningen.
För det andra, området med e-learning.
Här påpekades den betydelse frågan har för målet att göra Europa till en vetenskapsbaserad ekonomi.
Frågan om att klassrummen skall utrustas med datorer och skolelevers tillgång till Internet är i första hand en fråga om medlemsstaternas subsidiära ansvar.
Det bör också konstateras.
Samtidigt är det naturligtvis bra om alla medlemsstater ställer upp ambitiösa mål.
Medel står till förfogande i många EU-program, ett faktum som bör synliggöras bättre för att tydligt visa medborgarna vad deras pengar används till på EU-nivå.
Ett enklare sätt att uttrycka det hela: just detta exempel visar att skattemedlen på EU-nivå inte bara används till nödåtgärder så som utplåning av nötkreatur utan även investeras i den yngre generationens framtid.
En ökad budgetering för utrikespolitiken tycks inte längre vara nödvändig nästa år tack vare Frontloading av Balkanprogrammet de senaste två åren.
Det måste, som Wynn påpekade, bara bekräftas av Världsbankens studie.
Kommissionen vill göra en prioritering i programmet för Medelhavsområdet, inte så mycket med tanke på nya åtaganden utan snarare omvandlingen av åtagandena hittills i konkreta, synliga och för medborgarna användbara projekt.
Jag vill passa på att poängtera hur viktigt det är för kommissionens reform att på ett bra sätt avsluta peer group-utvärderingen, så att de återstående 317 tjänsterna i kommissionen kan användas på prioriterade områden.
Därför kommer vi att begära dessa tjänster från budgetmyndigheten på nytt.
För närvarande finns det sammanlagt 27 700 tjänster i Europeiska unionens tjänsteförteckning.
Jag anser att det är en siffra vi ständigt måste påminna oss om, eftersom befolkningen ibland tänker sig mycket större siffror.
Av dessa faller 18 400 på kommissionen, 2 650 på rådet och 4 260 på parlamentet.
Jag tackar föredragande Buitenweg för hennes betänkande där det framgår att marginalerna på förvaltningsutgifternas område varken är särskilt bekväma eller angenäma och att det därför krävs ett bra samarbete för att även i fortsättningen klara sig med dessa ramar.
Jag instämmer helt i hennes förslag att förberedelserna på det administrativa området för utvidgningen nu bör göras av alla institutionerna tillsammans, och att det är ett område för ett meningsfullt interinstitutionellt samarbete.
Jag vill kort säga något om utvidgningen, om frågan med budgetrubrik 8.
Dessa medel kommer att stå till förfogande om det finns nya stater för utvidgningen.
Om ingen utvidgning sker kommer dessa medel inte heller att stå till förfogande.
Jag anser att det i nuläget inte är särskilt meningsfullt att tala om en utvidgning av föranslutningsstödet.
Slutligen: Budgetprocessen innebär inte ett beslut om siffror utan handlar om att omvandla siffrorna till en bra politik.
Därför fanns det anledning för rådet, parlamentet och kommissionen att diskutera omvandlingsfrågor i fastställandet av sina prioriteringar.
Minskningen av tidigare åtaganden, minskningen av betalningsförseningar, mer begripliga budgetbeslut är viktiga hörnstenar och kommer att bli föremål för kommissionens lägesrapport till parlamentet.
I och med beslutet att budgetmyndigheten varje vecka skall lägga fram siffror om genomförandet av budgeten kan jag med stolthet säga att kommissionen därmed står i spetsen för rörelsen med större budgetinsyn.
Vi arbetar även på att gradvis öka budgetplanens läsbarhet så att den inte bara ger budgetexperterna information utan även allmänheten.
Förra året införde vi en åtgärdsrelaterad budgetuppställning, i år synliggör vi sambandet mellan de olika strategiska målsättningarna och beviljandet av resurser - i synnerhet av tjänster.
Budgetförfarandet blir därigenom mer genomblickbart och budgeten närmar sig successivt det den borde vara, nämligen ett uttryck för våra gemensamma politiska prioriteringar.
(Applåder)
