# ID: svediakorp-gov411945
# author: Virrankoski (speaker)
# authorBorn: 
# pseudonym: 
# translator: 
# title: 
# subtitle: 
# originalTitle: 
# manuscriptDate: 
# originDate: 2001-04-03
# retrieveDate: 2020-06-24
# sourceDescription: Retrieved from Språkbanken's collection 'Europarl - svenska', containing the Swedish part of the European Parliament Proceedings Parallel Corpus.
# genre: governmental
# subgenre: European Parliament, EU, speech
# location: 
# language: sv
# languageVariety: 
# codeswitching: 
# originalLanguage: FI
# manuscript: 
# manuscriptChapter: 
# manuscriptPages: 
# printer: 
# printedVolume: 
# printedIssue: 
# printedPages: 
# printedDate: 
# editor: 
# publisher: 
# digitisationMethod: 
# transcriptionPrinciples: 
# transcriber: 
# retrievedFrom: Språkbanken (https://spraakbanken.gu.se/)
# retrieveFormat: XML
# annotation: tokens, lemma, POS, morphology, syntax
# annotationMethod: automatic
# words: 481
# sentences: 28
# sentenceOrder: original
# URL: https://spraakbanken.gu.se/resurser/europarl-sv
# cite: 
# availability: CC-BY attribution (https://creativecommons.org/licenses/by/4.0/)


Herr talman!
För det första vill jag tacka Costa Neves och Buitenweg för mycket bra betänkanden.
Riktlinjerna i budgeten för år 2002 innehåller en klar linjedragning av Europaparlamentet för den budgetpolitik som skall tillämpas.
Parlamentet vill effektivisera och förenkla EU: s förvaltning, betona tjänstemännens personliga ansvar, förbättra genomförandet av budgeten och förstärka den ekonomiska utvecklingen, samt främja hållbart jordbruk.
Reformeringen av kommissionen och effektiveringen av förvaltningen utgör en central målsättning.
Detta strävar man efter genom att småningom övergå till verksamhetsbaserad budgetering och förvaltning.
Man måste bära ansvar för de egna verksamheterna i fråga om såväl effektivitet som lönsamhet.
Man måste bära personligt ansvar för förseningar och likaså för att penningtransaktionerna löper och är lagliga.
I detta avseende innehåller betänkandet en klar hänvisning till den långsamma behandlingen av de strukturella programmen i kommissionen.
Vi måste återkomma till denna fråga i samband med ansvarsfrihetsförfarandet för år 2000.
Som nyckeln till en smidig, effektiv och ansvarsfull förvaltning tar betänkandet upp den nya budgetförordningen, som kräver omarbetning i skyndsam ordning.
Parlamentet kräver även att förseningar och skulder klaras upp.
Min egen grupp kräver att utredningen beträffande obetalda räkningar måste bli effektivare och outnyttjade förbindelser måste kunna upplösas efter en viss tid.
Jordbruksbudgeten utgör ett speciellt problem.
Marginalen för dess budgetplan är nästan helt och hållet förbrukad på grund av BSE-krisen.
Tanken på besparingar i jordbruksbudgeten, vilket man diskuterade i Bryssel, verkar inte aktuell.
BSE-krisen hotar hela budgeten på grund av ökad lagerhållning och ökat exportbehov.
I detta sammanhang kan jag ändå inte personligen hålla med om kommissionär Schreyers krav på en nedskärning av stöden, vilket han framfört i offentligheten.
Jordbrukarna är i Europa den enda folkgrupp, vars inkomstnivå bestäms direkt av EU.
Därför kan man inte kräva att de personligen skall betala BSE-krisen.
Jordbruksstödet sporrar inte till överproduktion, eftersom det inte är beroende av produktionsmängden utan baseras på arealer och antalet djur.
Man måste komma ihåg att vår största konkurrent, USA, stöder jordbruket klart mera än EU.
Det vore viktigt att även kommissionen förbinder sig vid lösningen i Agenda 2000.
Med tanke på framtiden utgör utvecklingen av de administrativa utgifterna i budgetrubrik 5 en central fråga.
Rådet håller på att utveckla en egen militär krishanteringsorganisation och har bland annat krävt 51 nya tjänster mitt i budgetåret i den andra tilläggsbudgeten.
När det gäller krishantering är det klart fråga om verksamhetsbaserade utgifter.
Därför måste rådet tydligare redogöra för vad det är fråga om, det vill säga håller rådet på att skapa en ny " kommission " för EU: s andra pelare, vilken skulle stå utanför parlamentets budgetkontroll.
Eftersom det klart är fråga om icke-obligatoriska utgifter, kan parlamentet inte godkänna dessa planer.
